Wookie, som egentligen heter Jason Chue, är 27 och har programmerat sina funkiga breaks i sex år. Från att ha blivit arbetslös och blivit allt bättre vän med sitt keyboard, till den dagen Jazzie B hörde en av Wookies demos och gjorde honom till en Funki Dread i Soul 2 Soul, via remixar av Whitney Houston, Gabrielle och Brandy, till sitt självbetitlade debutalbum verkar det som om Wookie var förutbestämd att dra den brittiska soulen förbi millennieskiftet och en bra bit in i framtiden.
Sin version av two step kallar han "new soul" och när man lyssnar på hans underbara singel [I]Battle[/I] förstår man vad han menar. [I]Battle[/I] är soul modernare än modernaste r'n'b, med en melodi så minimal att ingen tidigare kunnat föreställa sig att det var så här soulmusik skulle kunna låta i framtiden. Lain Gray, före detta vokalist i Nu-Colours som Jason träffade under Soul 2 Soul-tiden, sjunger sin text om hur han alltid litar på att allt ska bli bra och musiken backar upp de stora orden mer än väl. En latin-färgad version av Soul 2 Souls [I]Back To Life[/I] går också som en röd tråd tillbaks till Wookies rötter i britsoulens en gång viktigaste kollektiv, och om Jazzie B en gång gjorde Wookie en tjänst som anlitade honom så är rollerna nu ombytta. Nu, när inga kids känner till Jazzie B, är det Wookie man ringer för en remix om man vill bli spelad av alla DJs och Soul 2 Soul-etiketten är plötsligt het igen.
Varannan låt är instrumental och ger oss den ruffigare sidan av Wookies stil, utan att någonsin förlora den melodiösa känslan. I [I]Backup Backup Backup[/I] låter det som om Jason har både Juan Atkins och Stevie Wonder med sig på sitt inbillade [I]Space Invaders[/I]-uppdrag. Duellerande elpianon och jazzgitarrer har väl sällan låtit så bra som ovanpå Wookies studsande sub-bas. Man kan teoretisera fram och tillbaka ("är inte two step egentligen bara jazzfunk i en ny förklädnad?") men det förändrar inte det faktum att Wookies debutalbum är helt fläckfritt. Bättre är nog att bara lyssna på Wookies och Lains ord i den fyra år gamla [I]Time[/I] som avslutar albumet. "There's only so much time, before we get much older...". Vår tid är kanske bara här och nu, men Jason Chue har fångat den på skiva åt oss.Skivbolag:
Artist:
