Welcome to the Infant Freebase

11:07 25 May 2000
Vad det är som gör att The Soundtrack of Our Lives inte blivit enmarginell företeelse och bara nått ut till de redan invigda har jag ingensom helst aning om. Eller varför lyssnarna valde att rösta in dem påTrackslistan i somras. Som bekant är det sällan som begåvning och bra låtarräcker. Antalet grymma band som bittert lagt ned verksamheten på grund avutebliven framgång är oräkneliga. Men faktum är att aldrig har väl så mångasvenskar brytt sig så kraftigt om något som låter så otidsenligt som dettaband. 20 låtar återfinns på plattan och det är svårt att inte droppatitlar, för på samma gång som den är stilmässigt schizofren känns det heltsjälvklart att den är det. I sin iver att manifestera när rockmusik lät sombäst lånar de från så många stilarter att slutresultatet blir enhundraprocentig retrotripp. Mantra Slider inleder och där sprutar detrockpondus om bandet. Precis som i Confrontation Camp och Four Ages (PartII); så självsäkert och så bra. Rock'n'roll-cirkus. Arenarock. Ochövertygelsen om att bandet, med hjälp av sina idoler, skrivit stor musiksitter i även fortsättningsvis. Oavsett om de väljer att förlora sinasjälar i råpsykedeliskt flum, småpoppiga pastischer eller akustiskabetraktelser om en värld de inte älskar reservationslöst.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner