Om det är något jag kan ge Therapy? en eloge för så är det för att vara konsistent. Sedan starten 1989 har bandet ständigt hållit kvar vid sin alternativa rock, präglad av punk och metal, utan att låta sig påverkas av trender. Kanske är det därför kritiken om att Disquiet är förlegad känns tom. Som om att gnälla över att glass är kallt? Lika imponerande som det är att Therapy? lyckas hålla kvar vid sitt sound, är det också fascinerande tråkigt när en tar i åtanke att bandet inte lyckas bli så mycket bättre. Detta 14:e album tillhör dem bättre på denna sida av 2000-talet, men det säger inte heller så mycket.
Skivbolag:
Artist:
