Att som låtskrivare vara ödmjuk nog att tonsätta dikter skrivna av författare istället för att knåpa ihop egna texter är en sorgligt förbisedd konstform. Men det Franz Schubert gjorde för Wilhelm Müller kan en modern artist göra för vilken poet som helst. Lou Reed tolkade Edgar Allan Poe nyligen, och sångerskan och kompositören Sofia Livebrant låter här den beundrade 1800-talspoeten Emily Dickinson förvandlas till en levande låtskrivare. Livebrant sjunger inte bara vackert, hon är så närvarande i fraserna och formuleringarna att hon får dem att låta som hennes egna. De försiktiga akustiska arrangemangen är smakfulla på gränsen till småtrista, men de klär de drömska och lågmält ödesmättade texterna väl, och på det stora hela är det här en väldigt fin skiva.
