Fastän det har gått 15 år sedan Papa Roach slog igenom har de inte lyckats förädla sin metall, utan endast polerat ytan efter vilka vindar som har blåst. Som genre är nu metal ironiskt nog daterad, därför passar den också bra till jänkarnas förlegade musik. Deras crossover av rap och metal fortlever med en poppig punkattityd, nu i ett uppdaterat format där elektroniska inslag agerar medbrottsling. Emellanåt skymtas någon melodi som lyckas lyfta min uppmärksamhet, men tonernas lättviktiga stuns får mig att undra om de kanske hade passat bättre på Nickelbacks senaste platta. Eller nej, de platsar inte där heller.
Skivbolag:
Artist:
