La Mia Vita Violenta

16:58 25 May 2000
På 80-talet fanns det ett postpunkband från New York som hette DNA och döpte en låt till [I]Blonde Redhead[/I]. Numera finns det också ett band som heter så. Ett bra namnval, om man nu vill baka in en influens i namnet. I Sverige har de nästan inte fått någon uppmärksamhet alls. 1995 debuterade de med en självbetitlad skiva och redan senare samma år kom uppföljaren [I]La Mia Vita Violenta[/I] (mitt våldsamma liv). Det amerikanska independentbolaget Smells Like Records, ägt av Sonic Youths trummis Steve Shelley, släpper nu båda skivorna igen som en dubbelskiva. Att Shelley brinner så mycket för den här New York-trion är föga förvånande - det låter inte helt olikt Sonic Youth. I vanliga fall brukar man snabbt kunna avfärda band som har Sonic Youth som musikalisk preferens av just den anledningen. Det faller ju lite på eget grepp att försöka skapa något unikt genom att kopiera något unikt. Men [I]Blonde Redhead[/I] har mer än så att erbjuda. Vid sidan om den karismatiska lilla japanskan Kazu Makino hittar man de italienska tvillingbröderna Simone och Amadeo Pace och för att vara ett tre personer litet band låter de en hel del. Det är nog precis där den största likheten med Sonic Youth ligger - det handlar om samma sorts skrammel. Välorganiserat, balanserat och oerhört melodiskt. Ett kontrollerat kaos. Och precis som Kim Gordon och Thurston Moore turas Kazu och Amadeo om att hålla i mikrofonen. Jag såg dem i New York tidigare i år på en universitetsfest och de var helt lysande. De gör snygg musik med makalösa melodier. Det är nog det som är hemligheten med Blonde Redhead. Vare sig de spelar punk, instrumental rock eller vacker pop så finns de där i bakgrunden - de mest fantastiska små melodier. Det är mer än tre år sedan jag hörde [I]La Mia Vita Violenta[/I] första gången. Och trots det kan den fortfarande överrumpla mig ibland. Sedan dess har de släppt ytterligare två skivor; [I]Fake Can Be Just As Good[/I] (1997) och [I]In An Expression Of The Unexpressible[/I] (1998) men varken de eller debutskivan kommer ens i närheten av [I]La Mia Vita Violenta[/I]. Den är lite magisk faktiskt.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner