Fråga: Vad är problemet med 80 procent av all svensk pop som görs?Svar: Den saknar hjärta. Om jag var lite mer masochistiskt lagd hade jag droppat tio svenska band som är för dåliga, men de vet nog vilka de ärändå. Det finns de som lyckas: Mole Session, saliga Mufflon 5, Eggstone och TheBear Quartet till exempel. De lyckas göra popmusik med otrolig intelligens och otrolig känsla, samtidigt. Och The Pansies gör det nästan. Fastän de kommer från Finland är debetydligt mer besläktade med ovanstående hjältar än med de få finska bandjag hört, 22 Pistepirkko möjligen undantaget.
Troligen har The Pansies också suttit i sina små finska lägenheter och lyssnat på en hel del svenskpop. Skivan startar i Skåneland - någonstans i närheten avTambourinestudion, och rör sig sedan norröver, men hoppar helt överVärtahamnen och Viking Line och låter svenskt hela vägen upp tillSkellefteå.
Eller kanske rättare: de låter anglofila på ett svenskt sätt.Den kvinnliga sångerskan - The Pansies är extremt demokratiska och jämlikaoch delar sånginsatserna ganska lika mellan Mia Keurulainen och SamShingler (och det är förstås bäst när de sjunger samtidigt, då blir hennesspäda stämma nästan högre än hans nästintill falsett) - låter avslöja sigmed en rätt snäll brytning, men det gör inte så mycket.När The Pansies visar att de lyssnat för mycket på engelsk pop som mestlåter som engelsk pop - exempelvis Lush - som de är som tråkigast. Menannars är det bara att tacka och ta emot - Sverige har fått en poppresentav vår bästa granne i öst.
Skivbolag:
Artist:
