Att räkna upp E-Types musikaliska erövringar och utmärkelser desenaste åren skulle kräva långt mer utrymme än det jag har här, så jagnöjer mig med att konstatera att killen är stor. Jättestor. Åtminstone varhan det under eurotechnons glansdagar.Men eftersom "eurotechnon är död", ett konstaterande E-Type själv gjorde påGrammis-galan tidigare i år, har man (producenterna Denniz Pop och MaxMartin) på senaste plattan slagit in på ett "nytt" spår för att anpassa sigtill marknaden. Men även om de nya ingredienserna för i år är ett någotrockigare sound och ett betydligt långsammare tempo, så visst katten är detfortfarande euro. Om än i en något modifierad form. I stort sett varendalåt bygger på de fundamentala hörnstenar som utgör en given hit. Den sominte är helt tondöv kan med lätthet tralla med redan före första refrängen.För att uppnå maximal hitvarning har man plockat lite här och lånat litedär från välkända listklättrare och vinnande koncept. Army of Lovers, LeilaK, Tina Turner och Michael Jackson har alla fått bidra på ett eller annatsätt. Nästan varje spår frambringar en känsla av "gud vad jag känner igendet här".Så oehört lättsmält. Så irriterande förutsägbart. Och så förbannat tråkigt.
Skivbolag:
Artist:
