Det är inte utan att jag har sett fram emot uppföljaren till 1995 års i särklass bästa floorfiller och stämningsförhöjare. Särskilt som andra singeln, Get myself together, låg på nästan samma nivå som The Bomb och därmed invaggade mig i tron att resten ska göra detsamma. Men tyvärr. Kenny "Dope" Gonzalez lyckas, medvetet eller ej, inte alls få med den glädje och entusiasm på All in the mind som i ovan nämnda favoriter och resultatet är istället ihåligt och enformigt. Inte ens Get myself together är speciellt kul när den dyker upp i en betydligt tristare och monotonare version än den som snurrar i radio och TV. Hastigheten är dämpad med ett flertal bpm och ljudbilden är mycket tunnare. Men trots att det ändå finns en mängd sköna beats och grooviga discoslingor på många av låtarna envisas Gonzalez med att låta dem gå på tomgång så länge att man till slut tröttnar. Och något måste väl vara konstigt när man upprepade gånger under skivans gång vänder sig mot stereon i tron att CD:n hakat upp sig? Gillar man de bägge hitsinglarna är All in the mind ingen självklar investering. Då är det nog bättre att vänta och se om det kommer fler "kommersiellt" anpassade mixar längre fram.
Skivbolag:
Artist:
