Aaron Neville - My True Story

Patrik Forshage 00:18 24 Jan 2013
Skivbolag: 
Artist: 

 

Man kan inte ha några som helst synpunkter på ett doowop-dominerat låtval som rymmer såväl Ruby Baby som det utsökta titelspåret. Lika lite kan man kritisera bandledaren Keith Richards för att han vill hitta något lite mer meningsfullt utanför det där fängelset till band han dömts till livstid i. Vidare är det omöjligt att komma på någon enda invändning mot Aaron Nevilles änglaröst, som fortfarande saknar motstycke i soulvärlden. 

Däremot finns det andra saker man frågar sig. Varför Aaron Neville använder den unika rösten i ett material där den bara i undantagsfall får utrymme för sin personlighet och annars tvingas in i en traditionsenlig och väldigt konventionell form är ett mysterium. Lika obegripligt är det att Keith Richards inte vill använda sin fritid till något mer spännande än att spela gamla standards i ett oantastligt men fantasilöst studioband. För även om Igenkänneligheten är stor ,och även om det är fint och trevligt och så är det likväl fullständigt ointressant.

Bäst just nu: Musik

Seinabo Sey - For Madeleine EP

Vi upplever en stor artists förord till kommande mästerverk just nu. 

 

David Bowie - Sue (or In A Season of Crime), 10”-singel

Vi upplever en stor artists fantastiska post scriptum just nu.

Dexys - Nowhere is Home (Fyra vinylskivor, eller varför inte fyra CD med två DVD och en bok, Absolute Dexys/Border)

Vi upplever en stor artists häpnadsväckande underhållande hybris just nu.

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Fler musikrecensioner

Nick Höppner - Folk

Christoffer Reichenberg Andersson 00:00 30 Mar 2015
Stad: 

Efter mer än tio år av singlar släpper den förre detta Ostgut Ton-bossen och Berghain-residenten sin första fullängdare. ”We like keeping it personal” svarade Höppner en gång på en fråga om skivbolaget, och det återspeglas här. Folk är gedigen och smakfull dansmusik utan att någonsin kännas som en enformig variation av ett säkert kort. Detaljrikedomen syns exempelvis i kontrasten mellan inledande och direkta Paws och mer experimentella och stråkfyllda Grind Show. Att spåren har fått ta sina egna uttryck är fingertoppskänsla som ingen kommer bli besviken på.


Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!