Foto: Thomas Wal
Spisa matbar, Björns Bars-Björns nya hak, är fullsatt denna regniga mellantorsdag i oktober. De tar inte fler bokningar och det är en timmes väntetid till spontanplatserna vid den öppna baren/köket. Till slut blir vi anvisade till ett bord av personalen som bär Super Mario-byxor.
Lokalen är riktigt häftig inhyst i den gamla porrbion på Övre Husargatan. Det finns ingenting kvar som skvallrar om tidigare verksamhet, på toaletterna doftar det till och med ljuvligt av nyhyvlat plank.
Maten då? Spisa serverar franska, spanska och italienska smårätter och vi väljer och vrakar bland dessa smarrig-heter. Till ölen serveras småfrallor med vispat smör. Och det smöret vill vi äta med sked.
Eftersom köket har insyn går det att beundra kockarnas arbete, vilket är förtjusande för publiken, men lär vara ganska störigt för dem som knegar. Manchego, bresaola, gnocchi, lamm, ett fat med bläckfisk och skaldjur. Jag darrar ihop dessa rader, för kronjuvelen – chorizo på en bädd av vita bönpuré med lardo och rostade nötter – kommer att möta mig igen. Ett plus är också att bresaolan serveras i en brun pappersförpackning som om den vore direkt från charken.
På Spisa går fint folk, trots ett fantastiskt bemötande från servitrisen (som inte har Super Mario-brallor, det har bara killarna) känner vi oss lite som outsiders. För här är det nog lite för dyrt för en vanlig student eller låglöneslav men vi blir mätta på sex rätter och två öl var när notan landar på 800 spänn.
Spisa är kanske stans bästa mellanlandning – perfekt att ta ett glas med en vän och dela på två rätter innan man går vidare till middagen eller kanske föreställningen på Atalante som ligger vägg-i-vägg.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 10, 2013.
