Lokalerna på Norrlandsgatan 33 har gått igenom en hel del förändringar både inredningsmässigt och på konceptnivå, men matsalen har Pontus Frithiof inte rört på mer än sju år. Förrän nu. Med det nya konceptet Pontus Temptations justerar krögaren inte bara priserna nedåt utan övergår dessutom till en meny bestående av i huvudsak fyra avsmakningsmenyer, varav en helt vegetarisk. Namnet på konceptet är en blinkning bakåt i tiden till en av menyerna på Pontus in the Green House, och även innehållet på flertalet av menyerna bär en doft av svunna tider med odödliga klassiker som stuvad kalvbräss och hummerqueneller i fokus. Vi fastnar däremot för Rock and Rollie Bollie, som beskrivs som ett möte mellan ”svarta, tighta jeans och fransk Champagne”, samt Where the Wild Things Are vars namn får räknas som tillräckligt beskrivande.
Leveransen från köket visar sig dessvärre vara tämligen ojämn. Inledningsvis glimrar det till i form av förstnämnda menys tryffelkorv, även om brödet är i det tristaste laget. Sedan följer en nedåtgående spiral i form av först en förvånansvärt anonym sesamlax, som också återfinns på à la carte -menyn, till det riktiga bottennappet i form av en fullkomligt smaklös fish&chips “bouillabaisse” med oidentifierbara rotfrukter i frityrsmet. Viltmenyn håller en något högre lägstanivå både sett till råvaror, matchning och förädling. Kalixlöjromen serveras med ett perfekt pocherat vaktelägg, den nyfångade kungsfisken med karamelliserad havskräfta och rådjurstartaren med en bit rökt hjärta från samma djur. Det enda egentliga lågvattensmärket på hela menyn är renstekens stekgrad, och hade vi fått bedöma helheten bara utifrån den vilda menyn skulle betygsgubben troligtvis haft ett bra mycket bredare leende. För omgivningen är gemytlig, servisen kunnig och lagom personlig och vinlistan oklanderlig. Men när flera av menyerna klockar in på över 500 kronor styck måste nivån vara högre, det har man som gäst rätt att förvänta sig.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 10, 2013.
