Nanna Johansson

Prenumerera: RSS-flöde

Jag heter Nanna Johansson och jobbar som serietecknare och krönikör i Malmö. Har även lånat ut min späda pojkröst till Tankesmedjan i P3 och skrivit skämt för olika TV-program. 

Mina serier finns att köpa/låna i bokform och heter då: "Välkommen till din psykos", "Mig blir du snart kär i" och "Fulheten".

PS: Följ mig skitagärna på Twitter. @Dom_tvingar_mig.

Arkiv

Visa hela arkivet eller…



Det BEHÖVER inte vara sexism

Nanna Johansson 16:49 16 May 2013

Jag är en nyansernas vän, och därför har jag på sista tiden blivit lite ledsen i ögat när jag sett påstått sexistiska modebilder spridas i sociala medier. Jag tycker att det är lite tråkigt att så många av er VÄLJER att tolka de här bilderna som kvinnohatande reklamares ondskefulla strategier i en patriarkal marknadsekonomi, när det i själva verket inte ALLS behöver vara så.

Tillåt mig bjuda på en alternativ förklaringsmodell till hur två av de mest spridda bilderna kan ha kommit till.

*harkel*

Okej, ni vet hur det är när man bokat in något och sedan helt glömmer bort det? Så var det för den här tjejen. Hon glömde att hon hade avtalat ett möte med en fotograf, så när det ringde på dörren fick hon PA-NIK.

"Jag ska bara klä på mig!" ropade hon genom brevinkastet och spurtade mot garderoben. Men vad hade hänt? Jo, katten hade såklart pissat ner SAMTLIGA byxor i lägenheten! Så himla olägligt. Allt som var rent var en gammal skjorta.

"Nämen", sa den jättesnälla och helt osexistiska fotografen när tjejen öppnade dörren Ankeborg-style. "Du har ju inga småbyxor på dig! Är du SÄKER på att du vill fotas ändå?"

"Ja", svarade tjejen, som fortfarande skämdes för att hon varit så oförberedd (och för kattens olämpliga beteende).

Den vänlige fotografen föreslog att hon skulle posera med en sopborste/sportattiralj/vad-det-nu-är, för att åtminstone FÖRSÖKA stjäla fokus från den piniga klädfadäsen.

 

Det här var också en tokig historia!

Ett könsblandat gäng kompisar samlades för att ta en helt vanlig gruppbild. Alla ställde upp sig och log sina finaste leenden, men precis när de skulle fotas så ramlade tjejen (hon är känd för sin klumpighet, den tokfian). Killarna hjälpte henne upp, men även nästa gång fotografen sa "say cheese" så ramlade hon. Och sen ramlade hon igen. Och sen igen. Och sen var det inte roligt längre.

"Det är en statistisk sensation att ramla så många gånger i rad", klagade killarna. "Det verkar nästan som att du VILL sabba för oss andra."

Stämningen blev minst sagt ansträngd, och det kan man ju se på deras sammanbitna ansikten när de är på väg att hjälpa henne upp för 17:e gången. (Notera också hur svettiga de blivit av allt ramlande och upphjälpande.)

Eftersom tjejen fortsatte att ramla hela eftermiddagen fanns det inga bra bilder i kameran, så man tvingades nöja sig med ovanstående.

Slut!

JA, HÖRNI NI, TÄNK PÅ DET HÄR NÄSTA GÅNG NI KRITISERAR EN MODEBILD! ALLT HAR OFTAST EN NATURLIG OCH HELT JÄVLA OSEXISTISK FÖRKLARING!

Gilla:
upp
1065 röster

Varanslida

Nanna Johansson 23:13 29 Apr 2013

Pga arbetsbörda har jag inte hunnit blogga så mycket som jag velat på sistone. Men här är i alla fall en grej jag gjorde till senaste numret av Arena:

Nu ska jag ta lite semester i ett ganska fjärran land, men sen lovar jag att återvända med något spännande. Klamydia. Närå ba skoja.

PS: Ber om ursäkt för rubriken. Försökte mest vara märkvärdig.

Gilla:
upp
681 röster

Din åsikt

Nanna Johansson 13:32 16 Apr 2013

Ibland när man kritiserar något får man kommentarer som ser ut såhär:

MEN ÅÅÅH DETTA ÄR JU ÅSIKTS-FÖRFÖLJELSE!!! PK-CENSUR!!!!!!!!!!

Det här är ett svar till dig som känner så:

Förlåt. Jag hoppas att du kan ta emot den här ursäkten. Nästa gång du tycker något ska jag behandla din åsikt med största respekt. Och inte bara det.

- Jag ska bära din åsikt som den sista droppen vatten.

- Jag ska trycka din åsikt på olika former av merchandise. Din åsikt-tishor, Din åsikt-muggar, Din åsikt-nyckelband, Din åsikt-frisbees... Jag kommer att dela ut merchen gratis på olika stadsfestivaler i sommar.

- Jag ska ta din åsikt och nära den vid min barm. Ja, jag ska fan amma den. "Vem är den allra finaste lilla åsikten?" ska jag säga till den. "Jo, du! Du!"

- Jag ska fota din åsikt och lägga upp den på Instagram. Jag har inget konto där, men jag kommer starta ett bara för att kunna visa upp din åsikt i en sekvens av s.k. "skrytbilder". Det kommer vara din åsikt, en näringsrik frukost, din åsikt, jag och "tjajjerna" ute på krogen, din åsikt, din åsikt, en ovanligt piffig morotskaka.

- Jag ska inspireras av din åsikt. Inspireras till att bygga ett vackert konstverk av makramé, piprensare och kottar. Konstverket kommer att säljas för £4000 och pengarna kommer jag använda till att hyra ett flygplan som kan skriva din åsikt med rök på himlen.

- Jag ska kyssa din åsikt, med tunga och allt. Ja, fan vad jag ska hångla med den! Jag och din åsikt kommer torrjucka på dina föräldrars skinnsoffa. Sedan kommer jag att psyko-SMS:a din åsikt i flera veckor efteråt. "Hej snygging", kommer jag skriva. "Läget?" / "Ska vi ses?" / "Tänker på dig :)" / "Är du där?" / "Hallå?" / "Hallå?" / "Hallå!?" / ";("

- Jag ska lägga din åsikt i en tidskapsel och gräva ner den, bara för att vara säker på att framtidens människor också får ta del av den. Jag vill att den ska vara lika självklar för någon som bär en huvudbonad av titan som den är för oss samtida. Din åsikt ska aldrig någonsin få dö, hör du det? DON'T YOU DIE ON ME, KIDDO! DON'T YOU DARE! DON'T YOU... NOOOOOOOOOOOOOOOOO! *ruskar om din åsikt* *salivgråter med öppen mun* *rycker upp en grästuva och håller den i näven i en anklagande gest mot himlen*

Så ska jag behandla din åsikt nästa gång.

 

PS: Det här är din åsikt:

OM INVANDRARNA FÅR SÄGA SVENNE MÅSTE JAG FÅ SÄGA CP-JUDELUDER JUUUH!!!!

PS2: Närå, seriöst. Att jag och andra inte håller med om dina åsikter, och kanske till och med skojar lite om dem, betyder inte att vi förföljer dig eller förbjuder dig att tycka något. Jag kommer aldrig lägga upp din hemadress på internet. Jag kommer aldrig propagera för att någon ska hota eller slå dig. Jag vill dig faktiskt inte illa över huvud taget. Tvärtom hoppas jag att du har ett bra liv med människor som älskar dig mest av allt i hela världen. Min önskan är bara att du ska tänka till lite. Hej.

Gilla:
upp
709 röster

Tumregler för kommentarslängd

Nanna Johansson 13:26 8 Apr 2013

Hej guys, kul att så många kommenterar!

Jag har som mål att läsa allt, men eftersom vissa av er envisas med att skriva tegelstensromaner i kommentarsfältet har jag drabbats av elakartad palla'nte. Så, tills Nöjesguiden inför någon sorts maxlängd för kommentarer tänkte jag själv redogöra för mina önskemål om kommentarslängd. Eller rättare sagt: hur stor sannolikheten är att jag kommer läsa kommentaren baserat på hur lång den är.

För allas trevnad, men mest av allt min, kommer här en pedagogisk guide.

IDEALISK KOMMENTARSLÄNGD

Om du utan problem får plats med din kommentar mellan tumme och pekfinger är längden idealisk. Faktum är att om din kommentar är så kort att fingertopparna råkar snuddar vid varandra när du måttar så kommer jag med 100 % sannolikhet att läsa hela. (Tvärtemot vad många verkar tro är alltså kärnfulla kommentarer som "HAHA", "ZzZzZzzz" eller "KÄFTEN!" att föredra framför nästan allt annat.)

OKEJ KOMMENTARSLÄNGD

Okej kommentarslängd är allt som sträcker sig från föregående kommentarslängd till ett betydande, men fortfarande avslappnat, glapp mellan tumme och pekfinger.

PÅFRESTANDE KOMMENTARSLÄNGD

Om din kommentar är så lång att du säger "aj aj aj" när du försöker rymma den mellan tumme och pekfinger så är den för lång. Jag kommer förmodligen inte läsa allt. Och är den ännu längre så kommer jag med 99 % säkerhet att hoppa över den. (Det här gäller även om din kommentar är kort, men du länkar till en jättejättelång artikel. Jag kommer inte att läsa den jättejättelånga artikeln.)

Observera att jag inte skriver det här för att vara dryg. Jag vill bara informera om min personliga gaggighets(in)tolerans. Men om dina kommentarer inte riktar sig till mig kan du för all del fortsätta att skriva uppsatser.

Allt gott!

Gilla:
upp
651 röster

Fyra sorters Facebook-rasister

Nanna Johansson 11:54 5 Apr 2013

De flesta av oss är (förhoppningsvis) överens om att rasismen i samhället är jävligt otäck. Därmed inte sagt att alla specifika rasister är otäcka. På Facebook har jag hittat fyra sorter som snarare lockar fram förundran och medlidande, än fasa. Man skulle kunna säga att de är rasismens svar på elevhemmet Hufflepuff.

De fyra sorterna är...

SPEXRASISTERNA

Spexrasisterna har en förkärlek för att göra/sprida memes och skoja med (påhittade) motståndares (framfantiserade) åsikter. De håller sig till ämnen som inte är särskilt tunga (se bilden ovan) och gör gärna satir på dem. Den humoristiska hantverksskickligheten... varierar – men det gör den å andra sidan inom andra läger också. Problemet med spexrasisterna är alltså inte i första hand deras bristande humorskillz, utan att de är just rasister.

Men skit i dem. För nära kategorin spexrasister finns en festligare grupp jag kallar för...

GODISRASISTERNA

Godisrasisterna försöker få hela debatten att handla om godsaker, och då särskilt pepparkakor, chokladbollar och kinapuffar, som de fått för sig är hotade. De brinner för att få kalla sötsaker för vad de "alltid" har kallats – men märkligt nog hör man dem aldrig strida för att halstablett ska kallas för det mer ålderdomliga "pastill" eller klaga över att ingen längre säger "bröstsocker".

Godisrasisternas favoritmening är "Varför får man inte säga n***rboll när man får säga vitlök?" (Snabbt svar: För att det första innehåller rasistlingo medan det andra inte gör det) alternativt "Snart får man väl inte säga svartpeppar heller!!!" (Snabbt svar: Åjo.)

DUMRASISTERNA

Dumrasister är antingen mycket unga och normal- till jättekorkade, eller myndiga och väldigt, väldigt extremkorkade. Båda alternativen ger ungefär samma resultat.

Det är inte ett brott att vara dum i huvudet – faktum är att man inte kan rå för att man är det. (Såvida man inte medvetet låtit, typ, lobotomera sig. Men det är ju en handling så idiotisk att det vetefan om man inte var rätt dum pre-lobotomin också.) Det är bara synd att de här människorna fått egenskapscocktailen dum-ond, till skillnad från exempelvis dum-snäll eller smart-snäll. Men vi kan åtminstone glädjas åt att de inte är smart-onda. Det är de smart-onda man måste passa sig för.

DE LITE SLUGARE DUMRASISTERNA

Det här är den sötaste sortens Facebook-rasist. Söt, för att den är så söt! They say the darndest things!

De dumsluga rasisterna har sällan skämtarhattarna på sig, men det de saknar i humor tar de igen i dumslughet. Till exempel genom att (försöka) gillra listiga retoriska fällor. De publicerar frågor som...

... och utelämnar den väsentliga informationen om vilka åsikter det är som åsyftas.

"Nej!" ska inbillade läsare skrika. "Vafan, är de emot ÅSIKTER nu också, PK-jävlarna!? Herregud, de ska väl inte lägga sig i vem jag tycker ska vinna Idol eller vilken glass som är godast eller om det är snyggt med snickarbyxor eller GAAAAAH JAG BLIR SÅ FÖH-ER-BANNAD!!!"

Medan alla läsare som inte bara finns i den lite slugare dumrasistens huvud svarar:

Det var allt för nu. Komplettera gärna min lilla lista med fler sorter, om ni har några.

Puss!

 

.

 

PS: Nu kanske någon sitter och undrar varför jag i det här inlägget drämmer R-ordet i huvudet på just de människor som startat grupper om att de inte är rasister. Men ägnar man all vaken tid – undantaget frukost, lunch, middag och mellanmål – åt att strida för att få säga eller göra rasistiska saker utan att behöva bli kallad rasist – ja, då är man med största sannolikhet rasist. Puss igen!

Gilla:
upp
1232 röster

Flumskolan

Nanna Johansson 10:16 23 Mar 2013

Såhär såg det ut tidigare i veckan när jag, Ola Söderholm och Johannes Klenell diskuterade Ian Wachtmeisters satirbok "Ankdammen" (från 1988) i Galagos/Aftonbladets podd Flumskolan. Den som vill lyssna på hur det lät kan göra det här.

Gilla:
upp
462 röster

Förr i tiden

Nanna Johansson 16:05 14 Mar 2013

Kommer ni ihåg hur det var förr i tiden, när vi svenskar hade en nationell identitet att samlas kring? Jag kan säga såhär: det var jättejättehärligt! Alla kände alla och det fanns inga konflikter i samhället, förutom huruvida man skulle rulla köttbullarna medsols eller motsols i handflatan.

"Hej svensk!" ropade man till Mjölkbudet Mjölkbudsson när han trampade förbi på sin icke-stöldhotade cykel. "Hur mår du idag, svensk?" ropade han tillbaka innan hans gula hårman försvann bort längs landsvägen. Som man kan sakna det där gula håret, va! Nu försöker kvinnorna blondera sig på konstgjord väg för att maskera att de "berikat" sig med främmande raser, men oss kan de inte lura!

Åh, kommer ni ihåg hur kvinnorna var förr? Roskindade byst-fior som inget hellre ville än att ha förspelslöst penetrationssex två-tre gånger i veckan. Och då var det minsann inte tal om att "äta kolan med pappret på", inte. Kvinnorna krävde att få föda en liten armé av ariska söner att laga söndagsstek åt. Drömde de om något alls så var det om nya nylonstrumpbyxor eller den senaste sortens plättlagg.

Inte som dagens kvinnor som ska hålla på och "förverkliga" sig själva med karlajobb och vattenyoga och stjärtpiercingar och "blogs" och annat trams! Som tvingar hederliga svenska män att se på medan de har orgier med afrikaner! De enda svenska män de inte spottar i munnen är bögarna, och dem ska vi inte tala om!

Jag ska säga er, att förr fanns det minsann inga bögar i Sverige. Sexualiteten handlade om huruvida man föredrog blondiner eller brunetter, och i riktigt sällsynta fall någon annan hårfärg. Man runkade kanske lite bulle i lumpen, men inte för att hetsa upp sig utan för att bygga på den svenska gemenskapen ännu mer!

Och åååh, hörni – kommer ni ihåg den gamla svenska skolan? Magistern hade gudastatus bland eleverna och äpplena formligen regnade ner över katedern. Det var så väldisciplinerat att man kunde höra en nål falla till golvet under lektionen i rasbiologi.

Inte som i dagens flumskola där man får smileys istället för betyg och nationella provet är att ta hand om en Tamagotchi. Där invandrarungarna turas om att roundkicka lärarvikarien medan de klottrar ballar i hennes panna och skriker "svennehora". Om de inte skolkar för att dra ut och videovåldsattackera någon stackare från Frälsningsarmén, vill säga. Det är så att man mår illa!

Nä, tacka vet jag förr i tiden, då Sverige var ett tryggt land. Man ställde nybakade njurpajer i öppna fönster och det kom inga djävla tjyvar och knyckte dem! På sin höjd strosade en snäll helsvensk luffare förbi, lyfte på stråhatten och frågade om han fick smaka en bit.

De hemlösa var så trevliga förr! Och tacksamma! Varför kan inte dagens hemlösa vara lika tacksamma? Här sitter de och lipar i gathörnen och lurar av hederligt folk deras surt förvärvade trisslotteslantar, för att sedan rusa bort till sina Ferarris och börna iväg till ett hus av rent guld, där hela rumänska släkten lever som kungar på svenskarnas pengar. Är det rimligt?

Jag får tårar i ögonen när jag tänker på hur det var förr, innan invandrarna vällde in och monterade ner det svenska folkhemmet och ställde moskéer i skärgården och pissade Astrid Lindgren i ansiktet. Nu tvingar de alla barn att be till Allah på fritids och det är bögkalas på SVT och ingen får ha en könstillhörighet eller sjunga nationalsången helt spontant lite överallt hela tiden eller äta medhavd sillmacka på bio eller klatscha servitriser på rumpan som en sorts dricks.

Jag frågar mig: ska det vara såhär? I så fall ser jag ingen annan lösning än att jag och de mina bygger en blågul tidsmaskin och reser tillbaka till de där ljuvliga åren då det alltid var sommar och en tattare var en tattare och en arab hade man då rakt aldrig hört talas om. Sedan, när ni kommer på att ni saknar oss – våra åsikter och trivselkilon och nedärvda kunskaper om hur man smider en vindflöjel eller nackar en tornuggla – ja, då kommer vi att skicka ett vykort.

Gilla:
upp
1230 röster

Bloggar

  • Stockholm
  • Göteborg
  • Malmö


Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!