Just nu, när jag skriver dessa ord, gör jag det i ett slagsglädjerus. Det är en befriande och härlig känsla att få en debutskiva i sin hand och upptäcka att det inte någonstans finns några tveksamheter, inget nätt trippande mot ett framtida sound, inget osäkert i framtoningen.
Malmöitiska Pluto består av fyra 20-nånting killar som var och en för sig har en fullvärdig popstjärneimage. Eller kanske
Payola/BMG
GluebelliesDebuterande Lundatrio, som har en liten dynamitgubbe i Her favourite crooner. Den borde kunna ta sig en bit längre än Left alone again med Naked.
Rökare i krysset-pop med snabbrefräng och fläskig gitarr. Helträtt. Vad som måste betraktas som lite tufft här är att både bas och trummor trakteras av kvinnliga medlemmar, som även hinner köra mellan varven. Sångare och gitarrist är Ole Andersson.
T |
