Reese Witherspoon

Water for Elephants

Jag trodde att alla kåta modekrönikor om farfarströjan var kortlivad hype, den här feta Hollywoodproduktionen bekräftar min tes genom att visa hur Robert Pattinson ser ut med plagget över sina perfekta axlar. I klarspråk: filmen handlar om att han har på sig en farfarströja.

Legally Blonde 2

Med devisen "more is more" har man skapat del två av framgångssagan om Elle Woods. De redan excentriska karaktärerna har vridits till några varv extra, och inget utrymme finns längre för någon form av subtil humor - eller ens för huvudpersonen Elle Woods eventuella intelligens. En film som gjord för hardcorefansens upprepade tittningar, men en på tokt för blekt kopia för att stå för sig själv. Ett

Sweet Home Alabama

Reese Witherspoon. Min bästa favoritfilmstjärna. Det är inte tu tal om att hon inom en ohyggligt snar tidsram lagt inte bara Hollywood utan hela världen för sina mycket små fötter. Speciellt glänser Reese i komiska roller men när nu Disney ger henne den här filmen som eventuell pastisch på Södernpinglan själv - Witherspoon är från Nashville, Tennessee - förefaller hon en smula... spänd. Eller, fe

Mr. Ernest

Sedär, så här uppdaterar man ett kostymdrama! Var däremot till en början - trots att Reese Witherspoon är med - hemskt misstänksam mot denna film, eftersom regissören tillsammans med huvudrollsinnehavaren, den notoriske Rupert Everett, också gjorde [I]En idealisk äkta man[/I] som var överskattadoch trist. Nu är de, regissören heter Oliver Parker, tillbaka med mer Oscar Wilde och originaltiteln giv

Legally Blonde

Västkust mötet östkust. Bimboideal möter den akademiska världen. Blont, uppburrat hår möter den enkla pagen och vulgärmodet det sobra och avskalade. Konflikter som bildar basen för [I]Legally Blonde[/I], en komedi om Elle, en utseendefixerad rikemansdotter som bestämmer sig för att plugga juridik på Harvard för att vinna tillbaka sin före detta pojkvän. Elle läser sin Cosmopolitan som en bibel och

American Psycho

När American Psycho gavs ut på svenska för snart tio år sedan pågick detredan en debatt i svenska massmedia, eftersom boken några månader tidigarehade orsakat ramaskri i USA. Debatten fördes inte bara på kultursidorna utanockså bland kvinnoorganisationer och religiösa rörelser och det diskuteradescensur, konstnärsroll, kvalitet och våldsskildringars påverkan på samhället.Det var i tider när fascin