Yngwie Malmsteen

Yngwie Malmsteen - World on Fire

Jag är en av de få som sållar sig till kören som faktiskt är glad över att Yngwie Malmsteen själv håller i sångprestationen (som är bra) numera. Att han sjunger (och spelar det mesta) själv är inte bara en kostnadseffektivisering, det bäddar också för möjligheter – att vi slipper ännu en oinspirerad uppsättning legoknektar i hans standardiserade regi. Tänk vad som kunde hända om en stark producent fick möjligheten att leda honom i hans låtskrivande! Någon som kunde styra hans sångmelodier i rätt riktning. Hitta det som är Yngve!

Facing The Animal

En ny Yngwie-platta innebär inga stickspår mot nya outforskade musikaliska vägar. Falsettsång, pampig produktion, jättemånga otroligt svåra solon och lite skön mystisk gammaldags stämning. Allt är sig likt. Till glädje för japanerna. [I]ÖH[/I]

Inspiration

Förmodligen kan inte hårdrockens Ego Boy bli mer lågmäld än såhär, i ett renodlat coveralbum där de värsta fingerexcesserna är bannlysta och där han faktiskt närmar sig favoritlåtarna med en viss ödmjukhet. Jag kan dock inte för mitt liv räkna ut vem som ska brinna och leva för det. Men som avbetalning på ett skivkontrakt duger det väl. Om man bara slapp höra honom sjunga i Hendrix Manic depressi