Game Of Thrones

Djupt skeptisk från början. Det finns det bara två lägen: omedelbar kärlek eller omedelbart hat. Precis som när jag träffar en ny person. Med tiden, om tiden är en tillgänglig resurs, drar sig min uppfattning mer mot mitten. Blir mer ljummen. Tills jag inte känner någonting och glömmer att personen existerar. Anywho. 

Skulle jag beskriva mitt ansiktsuttryck under första avsnittet av denna fantasygigant blir det "?!". Det har twittrats och facebuckats i all oändlighet och det här är vad jag får?

Enter: första sexscenen. Då förstod jag massans uppskattning och tittade vidare efter en suck. Men seriöst, rakade kön på hororna (det är alltså deras yrke, inte något skällsord från mig)? Ni kan lika gärna slänga in en MacBook istället för pergament och gåspenna. Vi diskuterar ett gäng karaktärer.

Drottningen. Biter tag i kindköttet och fantiserar om att få slå henne riktigt hårt i ansiktet. Det krävs en del för att jag ska bli våldsam, oftast en kombination av: kylig/dryg/nedlåtande. Typisk Vasastanstjej. Sval, bär onoppriga koftor i naturfärger från Filippa K, sportar en glänsande, kort, välkammad frisyr. Men är en canniving bitch med dold agenda.  

Drottningens bortskämde son Joffrey, näst på tur för att ärva tronen. Han har definitivt legat i kuvös. Självbelåten fjant med grav empatistörning.

Kungen. Föga förvånande åsikt av mig men: han är rätt het. 

Lord Stark. Aka Boromir. Tycker att han borde disciplinera sin famewhorande, illojala golddigger-dotter som är trolovad med Joffrey.

Du, ja, Sansa. Ta åt dig. Och packa upp klassresebagaget.

Dvärgen. Jag känner ett enda stort "fan vad kul för honom att någon skrev en så stor roll till en dvärg". Vad har han att välja på annars? Game shows, antagligen. Här spelar han en rik, egocentrisk, slug liten sak. Som tydligen är cunnig (cunnilingus-kunnig, ännu ett ord ni får av mig). 

Daenerys Targaryen. Inte bara sällsynt vacker, utan även den mest intressanta karaktären. Hon står för fantasyn i vad som ska föreställa en fantasy-serie. 

Jon Snow. Oäkting som inte fått ett riktigt efternamn. Som kinesen i DN igår som hette "Han som föddes i augusti". Kallar min bror "oäkting" ibland, för att mamma visst var gravid med honom när mina föräldrar gifte sig. Det gills väl? Han kanske inte gillar att bli kallad det, nu när jag tänker på det. 

Vi som krigat oss genom den första säsongen får nu vänta ett helt år tills premiären av nästa. Ni som inte sett den än - vänta. Tills släppet av säsong två bara är en vecka bort. Denna väntan är olidlig.