Är en vidrig person allt som allt, jag vet det i alla fall

Om det är terapeutiskt vet jag inte men jag skriver ofta om mina vidriga egenskaper och egenheter här. Har upptäckt två nya sen sist, då jag tror att vi pratade om oförmågan att ta emot beröm.

1. Är en mm-ande person.

Jag lägger konstant in små "mm" när andra pratar. För att de ska veta/tro att jag lyssnar ordentligt, att jag håller med eller bara för att jag får känna mig delaktig. Oavsett vad det beror på står det klart att det är vidrigt. 

2. Gissar twisten/slutet på berättelser. 

Går någon av er på bio med mig kommer jag sitta och viska "De blir ihop i slutet", "Det är han som är mördaren", "De har beppat", "Det var hon som snodde den" och aldrig gå på bio med mig igen.

Säger någon "Ni kommer aldrig tro vad som hänt!" eller liknande ser jag det som en utmaning. Istället för att luta mig tillbaka och mm:a sätter jag mig framåtlutad i attackläge och kastar vilt ur mig gissningar om vad som hänt och hur det slutade. Ex:

X: Han gick ut från ICA, då var hans bil försvunnen! Han ringde polisen och...

Jag, avbryter: BILEN VAR INTE STULEN UTAN HAN HADE INTE ENS PARKERAT DÄR UTAN NÅGON ANNANSTANS?!

X:...eh, ja. 

Om jag ska sluta med Beteende 1 respektive 2? Troligtvis inte.