Jag var också en gång på min egen begravning

Hasan Ramic 14:47 18 Aug 2011

Min vän Amra har läst Michail Bulgakovs "Mästaren och Margarita" fem gånger i sitt liv. Hon säger att hon tolkade in nya saker för varje gång hon läste den, och att den betydde olika saker vid olika tidpunkter i livet. Själv har jag bara läst den en gång, översatt till svenska. Jag hade stora problem med den, för att jag tycke att den svenska stavningen på ryska namn- och efternamn var så långdragen, så jag kunde inte hitta en beröringspunkt med karaktärerna för att jag inte visste hur man skulle uttala deras namn. Jag hörde dem aldrig prata i huvudet. I ärlighetens namn minns jag bara den där delen med den flygande häxan och att de drack aprikossaft på etts tälle i boken. Vem fan dricker aprikossaft?!

Hösten 2008 bodde jag i en väldigt liten lägenhet på tionde våningen till ett slitet gult hus på Möllevången. Jag var en trasig och förvirrad människa. Jag var mitt i en depression som skulle ta slut först två år senare. Det var då jag upptäckte Burials "Untrue". För den tiden var Burial som en perfekt kista för mig i min mentala grav. Jag lyssnade högt i hörlurar och lät ljudmattorna utplåna alla tankar. Det var soundtracket till min misär. Mellan varven sträckkollade jag Oz och åt billig pasta. Det hela var väldigt mycket Kafka.

Igår, efter ett långt samtal om livet med en god vän som är på väg ut från ett liknande mentalt fängelse som jag befann mig i för tre år sedan, sökte jag upp "Untrue" på spotify. Alla ljud var likadana, alla basar var lika djupa, alla vokalsamplingar var lika ödesmättade, men jag kände mig inte alls som hösten 2008. Musiken talade mig på ett helt annat sätt. När jag såg väglyktorna komma mot mig i strid ström, så kände jag mig... hoppfull. Musiken dränkte fortfarande ut alla tankar, men jag ville inte fly världen som sist, jag ville, i allra högsta grad, vara del av den. 

Det sägs att "Mästaren och margarita" är en av de bästa böckerna som någonsin har skrivits. Jag kanske borde läsa om den, den här gången i bosnisk översättning. Jag kanske uplever den annorlunda. Och kommer förbi den konstiga stavningen på namnen, den flygande häxan och aprikossaften. 

/H

Fler blogginlägg från Hasan Ramic