Jag och Hanna hade en så sjukt bra midsommar. Tack familjen Lennman! Så himla fint. Deltagare av alla åldrar, överflöd av mat, sol, vatten, dans runt midsommarstång. Kan inte komma på något som saknades. Förutom nån sorts bomb som blastade myggorna åt helvete. Jag ser fan värre ut än efter Ibiza.
Hanna ville prompt bada det första hon gjorde. Jag var tveksam.
Och det var så HIMLA kallt. Det värkte i skelettet?
Så vi chillade lite efteråt, värmde oss och kollade på Grodan Boll som vi hade med oss.
Ön var helt fantastisk. Vi var ett stort gäng, typ alla generationer som finns.
Hanna älskade. Jag med. Ett enda aber, utöver myggen: asså det här med utedass. Jag fattar att det är en vanesak. Hittills: typiskt ovan. Får panik. Det rör sej av kryp därnere? Åh gud.
Sen var det stångfix och jag gjorde en rätt så crappig krans till Hanna. Ante gjorde en till mej. Bara så där. Det tycker jag var så fint.
Sen åt vi tills vi sprack. Hanna tyckte ungefär allt var äckligt.
Familjen Lennman är tokiga i snapsvisor, så vi sjöng cirka en miljard sådana. Det var kul!
Åh Hanna. My baby. Sitter och konverserar lite ba.
Vattnet var väldigt spännande, tyckte hon. Jag hade ständig oro i kroppen över det. Men det gick bra. Hon fattade att det inte var okej att dra ner till bryggan/klipporna/stranden själv. *phew*
Sen blev det kväll, ungarna somnade och vi satt nere vid vattnet och snackade skit, eldade och drack rödtjut tills solen gick upp. Eller, de andra gjorde det. Bastade och badade och grejade. Till klockan fem. Jag knöt mej vid halv två och det var smart: Hanna vaknade som en solstråle cirka fem timmar senare.
Det var det, det! Förhoppningsvis så får jag och Hanna komma och hälsa på på Storholmen fler gånger i sommar. Det var toppen.
