Ha ha. Jag hade tänkt hålla mig utanför den här soppan men när jag fick ett sånt här roligt mail av min kompis Jessan (Här är hennes inaktiva blogg) kunde jag inte hålla mig. Jag tycker helt ärligt SystraminSystra överdriverallting. Herregud, men får skämta. Vilket är väldigt uppenbart att Calle gör.
''Dasha helt ärligt, det är sådana där tjejer som får mig att skämmas över att tillhöra kvinnosläktet.
Tjejer som i skydd av feministflaggan ser det som sin rättighet att flyga på vem de vill och påpeka deras hemskhet för att sedan – när de möts av kritik och mothugg – slänga sig på marken och tjurigt påpeka att det är så hemskt att ”som tjej få veta att man ska hålla sig på mattan”.
Omvänt är det uppenbarligen okej för dem att påpeka för Calle att han ska hålla sig på mattan och veta sin plats. Han är nämligen i och med sitt SOLO –gig på besök i tjejvääärlden.
En värld där alla är osäkra minivrak som ängsligt köper SOLO i förhoppning om att få någon sån här guidning i livet (inte systeryster tjejjerna själva – de är givetvis starka coola brudar med så kallat skinn på näsan – men de har förstått att alla aaaaaandra tjejer har det så, sådana som inte härligt indietuffa individer som dem)
Och i tjejvärlden ska det tassas på och all form av humor måste putsas, censureras och myspsyas till för att ingen ska ta illa upp.
Vi är sköra.
Att skämta om att slå oss är faktiskt jättehemskt.
Oj oj.
Var inte brysk mot flickorna, de kan börja gråta.
Mitt förslag, slå upp en killtidning, vilken som helst, och se om det tar längre än fyra sekunder att hitta något form av skämt refererat till våld mot män, alkoholproblem, misslyckande med raggande och sexuella prestandaproblem. Saker som är känsliga för den unga mannen helt enkelt.
Det kryllar av dem. Och fan vad det garvas. Självdistans kallas det för.
Men ni har rätt brudar, självklart ska vi tjejer behandlas som de ömtåliga porslinsdockor vi faktiskt är.
Kanske lika bra att vi stannar hemma framför spisen där inget ont kan hända.
Tack för att ni slog ett slag för oss tjejer.''
varför ska man alltid ta upp mäns våld mot män så fort det kommer på tal om mäns våld mot kvinnor? spelar det någon roll i detta sammanhanget? det är skillnad på att kunna skämta/uppfatta skämt samt att ha självdistans och att cementera könsroller. det handlar inte om att kvinnor är sköra porslinsdockor som alla måste vara rädda om. det handlar om att typ 1/4 kvinnor någon gång blir utsatta för våld i en närstående relation.
inte så kul att skämta om.