På fredag kommer Wu Lyf till Malmö för en spelning på klubben Indie Indie Superklubb.

Wu Lyf's platta "Go tell fire to the mountain" var förra årets bästa platta, i klass med the xx's "xx" om man ser på genomslagskraft och nyskapande sound.

Köp dina biljetter på Rundgång i Malmö så ses vi där!

Ps. klubben efteråt är Malmös roligaste just nu för dig som gillar allt poppigt och dansant. Martin och Michaela från Konstpretton spelar skivor.

Har med stort nöje och ett visst mått sorg följt recensionerna av filmen Sean Banan inuti Seanfrika. Det är roligt att skriva sågningar och nästan lika roligt att läsa dem. Det är tacksamt och öppet mål att ge sig på Sean Banan och Kicki Danielsson som får stå som galjonsfigurer för smaklöshet och bära den dåliga kulturens flagga.

Men ärligt, är det verkligen Banan och Danielsson som ska bära hundhuvudet i frågan? Jag förstår Banan, han mjölkar kossan torr och Danielsson har inte heller hon så jävla mycket val. Det är inte som att demonproducenter inom vare sig film eller musik står och knackar utanför deras dörrar. Hade jag varit i deras skor hade jag gjort exakt likadant.

Nej vet ni vad, det som både opinionen och recensenterna missar är att det faktiskt är någon som släppt igenom filmen och sett till att den blivit finansierad. Jag har läst 4-5 recensionerna och några krönikor om filmen men ingen, ingen har pekat ut den som verkligen borde skämmas och bli av med jobbet.

Ok. Någonstans här föll hela min tes om att SFI inte har något kvalitetstänk när de ger filmstöd och lanseringsstöd till skitfilmer. Detta eftersom Sean Banan inuti Seanfrika inte fått några pengar från det hållet. Fan också.



Enligt Kristina Börjesson på SFI har de inte ens sökt lanseringsstöd.
– Det gör de nog helt och hållet själva, säger hon när jag frågar vem som bär ansvaret för filmens existens.

Ok. Men jag länkar till de bästa recensionerna och hoppas att biobesökarna tar sitt ansvar och går på en annan rulle när det vankas bio. Har inte sett filmen än tyvärr, skulle gärna göra det men aldrig att jag pröjsar en spänn för det.

Göteborgsposten - http://www.gp.se/kulturnoje/film/1.860580-sean-banan-inuti-seanfrika
Betyg x av 5
"På plats bland infödingarna (jag har inget bättre ord för hur de afrikaner som medverkar i filmen framställs) träffar duon bland annat en bajsande kalkon och en svensk ambassadör i folkdräkt (Johannes Brost)."

Svenska dagbladet - http://www.svd.se/kultur/film/fornedringssapa-pa-steroider_6857197.svd
Betyg 1 av 6
"Afrika. En plats med exotiska djur och penninglösa, tandlösa, ordlösa invånare som bor i ruiner och på soptippar. "

Dagens nyheter - http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/sean-banan--inuti-seanfrika
Betyg 0 av 5
"Sean Banan kutar mest runt bland elefanter och getter, kliar sig på pungen och exponerar sina håriga skinkor i ett par stringbadbyxor. Kikki joddlar och äter falukorv."

Sydsvenska dagbladet - http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/film/filmrecensioner/article1608599/Svarslaget-bottenrekord.html
Betyg x av 5
"Resultatet är en åttio minuter lång förolämpning både mot lokalbefolkningen och mot betalande biobesökare i Sverige. Kom tillbaka Åsa-Nisse, allt är förlåtet."

Aftonbladet - http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/recensioner/article14362579.ab
Betyg x av 5
"Och det finns en obehaglig ton i en del av humorn. Fattigdomen i Afrika blir till en ”kul” kuliss."

Men efter att ha dammsugit internet så, ojsan, det finns visst någon i Sverige som gillar filmen!
http://www.expressen.se/noje/recensioner/film/sean-banan---inuti-seanafrika/
Recensenten Ronnit Hasson kallar Sean Banan för "småmysig". Sug åt dig av de fina orden Banan!

I

Idag sammanträder juryn som nominerar och utser vinnarna i Nöjesguidens Malmö/Lundapris. Det är vårt sista möte och vi ska rösta fram vinnarna i 12 kategorier.
Jag är ganska säker på hur jag ska lägga mina egna röster och det ska bli så enormt spännande att se hur det slutar!
Tycker själv och har hört från andra att det är väldigt fin spridning på de nominerade i år. Att den lokala förankringen är stark och att små, nyare aktörer har blandats med mer tunga och etablerade namn.

Att jurygruppen är ungefär lika spretig som de nominerade i de olika kategorierna gör också att mötena blir väldigt spännande och lärorika.

Tack till Kajsa Haidl för ett grymt hästajobb. Och ni andra, ses i festvimlet nästa torsdag!

På Davidshalls torg ligger Lite Off, ett kafé med inriktning på kaffe och mackor. Har hört från lite olika personer att deras meny inte är jättespännande, men läget är toppen och de har uteservering i solsken.
Jag gick förbi idag för att köpa en kaffe att ta med och bakom baren stod ett bekant ansikte. Min gamla jobbarkompis Ullis!
Ullis har kommit tvåa i latte-sm och även suttit i juryn vid olika kaffemästerskap. Det är alltså inte bara grabbarna på Solde som har grymma baristor här i området.
Ullis berättade för mig att innan hon kunde något om kaffe så kunde hon stå i timmar och bara iaktta när proffsbaristor gjorde kaffe. Hon såg hur de blåste på kaffet, vände upponed på kaffet och hur de finessrikt borstade bort kaffesmulor innan de körde igång. Sen stod hon i veckor och bara nötte espresso på espresso.
Hennes egen favoritbeställning är en snabb, enkel espresso och sen en cappuccino på det.



Nu jobbar Ullis varje vardag 09-14:30 på Lite Off. Hon är inte bara bra på kaffe, hon är också en social kameleont. Give it a try!

Ja det var alltså såhär det såg ut bara timmar efter att vi flyttat in i nya lägenheten på Davidshall. Redan när flyttpizzagästerna knöt skorna tappade jag upp badvatten där jag rörde i lite showergel från bodyshop med smak av blåhallon.

För dig som älskade Romanesco, de blåa hallonen eller sproccolin (mitt eget ord, ni fattar vad det är) - Här är Cosmopolitansallat! Tycker du att isbergssallat är lite för "svennigt" men att romansallat är lite väl djärvt? Cosmopolitansallat är framtaget bara för dig! Den svala, milda smaken från isbergssallad blandad med den något skarpare, krispiga crunchen från romansallaten. Det bästa av två världar.

Ni vet dagarna då man vill ha en lite svenskare, tryggare caesarsallad? Ta det lugnt, här är receptet!

Cosmopolitansallat
Västerbottenost, tunna skivor
Lingongrova
Dela i mindre bitar och dressa med nedanstående dressing.

Gräslök, fint hackad
1 näbbgäddsfilé
1 msk skånsk senap
1.5 dl kallpressad rapsolja
Västerbottenost, finriven
Mixa hastigt


Lycka till!

Korvhuset, hot chorizo, sizzle-dog och surkål

Jo om jag hade fått en spänn för varje sms och samtal jag fått där frågan var om jag visste "nåt schysst, gärna billigt, ställe med vegetariskt käk i Malmö" då hade jag inte suttit här i andra klass på stockholmståget.

Billigt käk i Malmö för max 75 spänn, här har ni era snåla jävlar. Detta är mina bästa budgethak i Malmö.

Hemma hos Greken - Linssoppa och böngryta, Gamla väster
Jalla Jalla - Falafel och veggiekycklingrullar, Bergsgatan, Möllan
Lily Anh - VIetnamesiskt, Ahlmansgatan, Möllan
Kao's - Vegetarisk husman, Spångatan
Panomrung - Thai, Bergsgatan
Korvhuset - Korv, surkål och bröd, Västra kanalgatan


Aha, du var på jakt efter ett mysigt ställe, med bra ölutbud, trevlig personal och snygga gäster? Men var inte så snål då...

Jag är vegan och jag tänkte skaffa barn någon gång. Kanske ganska snart, liksom.
När man pratar om det så frågar folk nästan alltid om barnen också ska vara veganer.
"Ska du inte låta dem välja själva" är en annan klassiker.

Eftersom jag inte är helt dum i huvudet så ska jag definitivt inte låta mina barn få välja själva.

I somras hörde jag för första gången den här låten. Det är några Malmöboys som under namnet Teneriffa gör gitarbaserade låtar med fantastiska melodier. Har ännu inte tröttnat på deras s/t som heter just Teneriffa.


För 8 dagar sedan släppte de en ny låt, nu på svenska med titeln hjärta brinn, vatten rinn. Älskar den.

Det jag tänker berätta om nu hände när jag var 16, jag jobbade under den här tiden på en videobutik i min hemstad Sölvesborg.

En lördag kom det in en tjej i butiken, vi kan kalla henne Mette. Vi hade gått hos samma dagmamma men hon var 4 år äldre. Vi tyckte båda det var kul att träffas igen och snackade länge om gamla minnen.
Innan Mette begav sig hemåt så bjöd hon in mig på en fest, samma kväll. Mette berättade att det skulle bli en mexikansk afton, ja det skulle bli massor av roligt folk och en toppenkväll. Hemma hos Mette fanns det sombreros och ponchos samt stora mustascher man kunde låna, allt för den rätta känslan. Mette skulle också handla nachos, göra olika salsor och en stor skål guacamole. Till detta såklart det stora texmexkitet från Santa Maria. Kvällen skulle bli komplett med hjälp av silver-tequila, citron och salt.

Det kanske inte låter så jävla coolt med mexikansk afton, men för 14 år sedan var inte tacos en standardrätt som man åt varje fredag, inte i min familj i varje fall. Nån gång i kvartalet kanske och det var riktigt festliga tillfällen för mig. Man älskade ju helt enkelt tacos. Det helt nya konceptet att själv få fylla ett bröd med massor av saker var så jävla guld och är så klart det som gjort att tacos är en framgångssaga i svenska barnfamiljer. Att bli bjuden på vuxenfest med både mat och även ett helt fritt spritbord, ja det var inte heller det något man var van vid. Inte konstigt att jag var superlycklig över inbjudan och längtade tills arbetspasset på den lilla videobutiken skulle ta slut.

Efter jobbet skuttade jag lycklig över till Mettes tvåa som hon delade med sin kille. Jag var rätt nervös, jag fattade ju att jag skulle vara yngst på festen men tänkte att det skulle gå bra ändå.

Väl inne i lägenheten möttes jag av Mette, hennes kille och hennes killes bästa polare. De satt nersjunkna i en soffa, det var mörkt i rummet men det lystes upp av Mettes glada ögon och kommentaren: slå dig ner och ta för dig! Hon svepte med handen över bordet.

Det som jag skulle ta för mig av var en skål majschips, en dunk hembränt och en och en halv liter fanta citron.
- Det är bara att ta själv ur dunken, sa Lasse, Mettes pojkvän och tog en stadig klunk av sin egen grogg.
Bredvid dunken stod dricksglas och det som var det närmaste tequila på festen, en liten flaska med gin-extrakt som man gärna fick piffa upp sin grogg med.
Jag blandade en liten grogg, knaprade i mig några majschips och började ganska snart tala om refrängen.

Den enda gången jag träffade Mette efter det här spektaklet var när hon köpte ut en flaska brännvin special till mig från systemet. Det skulle bli en tredje gång, då var det meningen att vi skulle pierca oss tillsammans men den gången hade Mette tydligen brytit foten så det blev inget.