
40-40! Välkommen till staden där det mesta är som det var förr. Båstad är en kringla och det susar bollar i kurvorna. De vätskefrämjande medlen ligger längst fram på apoteket, ty det minsta mått som går att beställa är en hel. Men gläd dig åt att du har armband, då kommer du in där det finns kepsar och bilar och en levande saxofon. Sponsölet flödar! Jag tror mig ha sett det alla snackar om, och det var inte så annorlunda som man kan tro. Skillnaden är att det håller i sig i en vecka, så det blir nån slags John Cage-fylla som tänjer ut sig som segaste hallonkolan. Vad gör ni på dagen? frågar vi. "Spelar golf", svarar oftast en man som har en son med sig. "Det är det bästa mot bakfyllan." Det ena gör det andra värt.
Vi har hittat vår kost som består av chevré & valnöts-toast till lunch, därefter småätande och promenader. I eftermiddag ska jag gå på mitt livs första live-tennis, men det är ju ingenting man skryter om här direkt. "Ut härifrån!" typ, och sedan svansen mellan benen. Elsas mamma har haft vernissage för sin utställning här i trakten ska väl sägas. Det är det som är huvudsyftet med att vi är här. Jag är förvånad över att det inte finns fler försäljningstält för iPads, det skulle väl vara många bakfulla män som köpte en sån här.
Och en sak till, i småstäder spelar de bara en minut av hitsen på dansgolven, kan det bero på att de spelar från preview-knapparna i iTunes, tro?
P























Skriv kommentar