På Twitter länkas det till en artikel på Makthavare.se om att medlemmar ur Sverigedemokraternas ungdomsförbund ska ha stört ett Pride-möte. Reagerade på en sak i texten som ni kanske kan hjälpa mig att få grepp om.
"Inte var öppet för alla utan 'Endast för icke-vita-hbtq-personer*"
Själva tanken med att lyfta frågan om rasism, eller rasifiering som de skriver här, är väl att inviga icke utsatta grupper, exempelvis just vita, i hur en annan verklighet ser ut? För att öka medvetenheten? Förstår inte alls.
Det finns sådana event också, men det behövs forum där en kan dela diskutera erfarenheten sinsemellan. Samma sak som att det behövs kvinnoseparatism ibland utan män som ifrågasätter. Inget konstigt alls. Just att SD kommer och stör borde väl vara en signal om att det är någonting som behövs??
Parisa
Hej Joanna! Menar inte att de borde ha bjudit in själva oppositionen, i detta fall SD. Undrar bara varför vita människor som vem vet, kanske INTE är rasister inte skulle få höra också?
Jag har deltagit i flera sammanhang där kvinnor diskuterat feminism och där män suttit i publiken utan problem. Män = inte nödvändigtvis i opposition. Tror det är en grundläggande inställning hos mig, man vill ju helst synliggöra problem för de som inte upplevt dem och hur göra det om de inte kan delta?
Och att SD kommer och stör, ja, herregud, men dialog ligger knappast i ett sånt "partis" intresse.
2000aldrig
Det är synd om Sd men det finns en anledning till deras ständiga klavertramp...
Det beror väl lite på vad syftet är - om det handlar om att uppmärksamma omgivningen eller helt enkelt dela erfarenheter. Inom grupper som upplever svårigheter/diskriminering brukar man ju arbeta med både och, men vissa forum kan vara tänkta bara för att dela erfarenheter. Ibland kan det också innebära en trygghet att alla har liknande erfarenheter, som gör att deltagarna vågar vara mer öppna och aktiva i diskussioner. Däremot kan det förstås vara tveksamt att formellt stänga dörren för andra, speciellt under ett evenemang som Pride, och här är det väl också lite svårt att definiera vad som är "icke-vit" - man kanske borde uttryckt det annorlunda.
Jag älskar dig, Parisa, och det här handlar absolut inte bara om just ditt inlägg, men jag blir lite trött på uppfattningen att allt alltid ska vara till för allmänheten; vara för allmänhetens bästa. Ibland behöver olika grupper; de som annars är i minoritet, få utrymme till att få uttrycka sina känslor och åsikter, och känna sig trygga i vetskapen om att de för en gångs skull tillhör den absoluta majoriteten. Det handlar om att dessa grupper ska få tolkningsföreträdet; rätten att beskriva sin egen tillvaro, utan att, som i det här fallet, "vita" ska ta upp utrymme när det ska talas om upplevda erfarenheter av att bli rasifierad och diskriminerad pga rasistiska strukturer i samhället.
Jag kan visserligen tänka mig ett scenario där "vita" får vara med och endast lyssna på diskussionen, utan att lägga sig i, som kanske skulle kunna vara okej. Fast då finns det förstås en risk att det finns personer som skulle undvika att gå dit, personer som kanske behöver det mer, för att det inte skulle kännas tillräckligt tryggt att dela med sig av personliga och eventuellt känsliga erfarenheter inför andra som inte upplevt samma, eller ungefär samma, saker. Jag har själv jobbiga erfarenheter av att vara kvinna som jag ibland låter bli att dela med mig av när det finns män närvarande, helt enkelt för att jag inte orkar bli ifrågasatt eller behöva förklara mig extra noggrant så att alla ska kunna tänka sig in i min situation. Det är synd att det ofta blir utsatta gruppers ansvar att se till att alla andra förstår.
Lång kommentar, men sammanfattningsvis vill jag säga att separatism ibland kan vara bra, och kanske till och med nödvändigt. Alla behöver inte få tillträde överallt precis hela tiden. Under en politisk festival som Pride ändå är borde det här inte ses som så konstigt.
Här kommer information som ett antal av er, med all rätt, kommer att hata mig för: jag ska sitta inuti denna mini-scen/catwalk på Beyoncé nu på onsdag! Alltså max ett par meter från the queen herself? Ska klä mig för kollaps.
När jag var tretton köade jag i sex timmar utanför Globen (min lärare i sjuan får ursäkta för skolkandet) för att kunna stå allra längst fram på Destiny's Childs konsert och jag gick hem med märken från staketet på kroppen och öm i hårbotten efter att tjejerna bakom mig försökt rycka bort mig. Känner ni igen den kampen?
Well, vill ni också få chans att stå i denna lyxscen kan ni faktiskt tävla om det! Mastercard Priceless anordnar tävlingen, men skynda er då det är ynka...(här paus för huvudräkning)...FEM dagar kvar tills Bey gör inträde i Globen.
(Bild lånad från Kim Kardashians instagram när hon satt i scenen, får se om hon misstycker)
Fick sitta och göra det utlovade gagget om musik med musikens gudmor Jenny Seth igår! En dröm.
Jennys podcast "Jenny & Vänner" fortsätter på samma never-failing, briljanta spår där Jenny slutade med Musikguiden, där vi pratar om veckans senaste låtar som denna vecka blev The-Dream, How to Dress Well, Little Jinder och en hel del från Knowles-familjen från min partiska sida (29 MAJ PEOPLE).
Minns - som vanligt när jag fått uttala mig - enbart att jag lolade gott i fyrtio minuter så vi förlitar oss på iTunes-beskrivningen om avsnittet:
"Beyoncé har börjat growla och det går åt helvete för Kendrick Lamar. Det konstaterar veckans vän och en av våra absoluta favoripersoner: Parisa Amiri. Hon är den första poddgästen som valt 75% familjen Knowles-låtar (tummen upp!) och dragit anekdoter om Angelina och Billy Bob. Vi reder ut vad hagg-musik egentligen är, reclaimar dycken "Dagens" och avslöjar vem som är rapvärldens motsvarighet till Pär Lernström."
Det blev alltså lil' geniet Jonas som fick intervjua Tony och David efter att jag haft dem på besök i PP3! Kände att jag behövde dela med mig lite av lyckan. Intervjun kan ni läsa här, där Europes Joey Tempest är med på ett hörn och David Cross kommer ut som eurovisionfan.
Detta gav mig sinnessjukt rys:
Jag kan säga å Will Arnetts vägnar att varje gång hans karaktär gör trolleritrick till tonerna av den låten så tänker han på Sverige. Hela hans karaktär bygger på det.
Finns ju inte ett jack shit jag kan säga å Will Arnetts vägar.
Turnt är en av alla de låtar The-Dream själv släppte från sitt album IV Play - Where You Been med Kelly Rowland som spelades på Leno igår är ett av spåren - med Beyoncé och clownen 2 Chainz som gästar. Lyssna på hela här!
Min kärlek till internet blev inte precis svagare förra veckan när rekordmånga besökte Nöjesguiden.se, det tidigare rekordet på över 150 000 unika besökare spräcktes och slutade på 266 000. Helt sjukt. Tack för att ni läser Nöjesguiden.se och gör det ännu roligare att fortsätta, era freaks.
Sen Destiny's Childs födelse (enligt undertecknad även tidernas begynnelse) har det dragits trötta skämt om hur Beyoncé outshinar sina kollegor, nu senast är tumblrn "Poor Michelle" ett bra exempel.
Igår la Rebecka upp Kellys senaste låt (producerad av The-Dream) från det kommande albumet, som också kommer att innehålla t.ex. hittiga Kisses Down Low. Men till skillnad från den låten är Dirty Laundry en plågsamt hudlös redogörelse för ett destruktivt förhållande med fysisk och psykisk misshandel och att stå kvar när Beyoncé tog sin singelkarriär vidare.
“Meanwhile this nigga puttin’ his hands on me…I was battered / He hit the window like it was me, until it shattered”
"He pulled me out he said don't nobody love you but me, not your mama, not your daddy and especially not B. He turned me, against my sister.... I missed ya"
Man undrar om det inte är samma förhållande/situation som låten "Girl" handlar om, där Kelly har ett sällsynt långt soloparti och som presenterades i Atlanta 2006 på det här sättet:
Hej, AD-bloggen! Som bilden skvallrar om samt de två tidigare inläggen här så hade PP3 och Sverige finbesök igår, när Tobias och Buster som vi måste kalla dem var här. Har versalvrålat med oräkneliga skiljetecken över hur magisk den upplevelsen var, så ni slipper den biten, men jag befann mig verkligen i ett rusmoln dagen ut igår.
Går radiosnacket att lyssna på då? KNAPPT, men låt oss anstränga oss trots kass engelska och starstruckness:
- David Cross stol kollapsade under sändning. Och stolen han försökte ta istället. Alltså det var, fysiskt, Tobias som försökte få till någon slags värdighet i den stunden. RYS.
- Vi pratar om att AD är en sk "smart show", jag drog ett superlätt skämt om Jim Belushi och: David Cross skrattade. Känslan går bara att beskrivas som: WIIIIIII.
- Påstod att Arrested Development delar på internet med porrindustrin. /noll filtrering
- Frågar Tony vad som egentligen beskrevs som felet på Buster då inte en jävel vet.
- Blev de riktiga (notera att jag smällde in ännu en skämtreferens av hundra i den här intervjun "dozens of them") never nudesarna sura?
- Är Michael Cera den enda som inte har åldrats?
- "Thank god Parisa is here" sa David Cross ANTAGLIGEN som ett skämt men jag vill att de sekunderna spelas upp i mitt huvud resten av mitt liv.
- Och så det sjukaste i hela intervjun: när jag tog upp att det mångbottnade i "I just blue myself" för mig är ännu roligare då David Cross karaktär i Scary Movie 2 gjorde just det antydda på sig själv. Tydligen hade David aldrig tänkt på det? Känns som att jag har upptäckt en ny kontinent!
Det finns sådana event också, men det behövs forum där en kan dela diskutera erfarenheten sinsemellan. Samma sak som att det behövs kvinnoseparatism ibland utan män som ifrågasätter. Inget konstigt alls. Just att SD kommer och stör borde väl vara en signal om att det är någonting som behövs??
Hej Joanna! Menar inte att de borde ha bjudit in själva oppositionen, i detta fall SD. Undrar bara varför vita människor som vem vet, kanske INTE är rasister inte skulle få höra också?
Jag har deltagit i flera sammanhang där kvinnor diskuterat feminism och där män suttit i publiken utan problem. Män = inte nödvändigtvis i opposition. Tror det är en grundläggande inställning hos mig, man vill ju helst synliggöra problem för de som inte upplevt dem och hur göra det om de inte kan delta?
Och att SD kommer och stör, ja, herregud, men dialog ligger knappast i ett sånt "partis" intresse.
Det är synd om Sd men det finns en anledning till deras ständiga klavertramp...
http://bit.ly/No5NWA
Det beror väl lite på vad syftet är - om det handlar om att uppmärksamma omgivningen eller helt enkelt dela erfarenheter. Inom grupper som upplever svårigheter/diskriminering brukar man ju arbeta med både och, men vissa forum kan vara tänkta bara för att dela erfarenheter. Ibland kan det också innebära en trygghet att alla har liknande erfarenheter, som gör att deltagarna vågar vara mer öppna och aktiva i diskussioner. Däremot kan det förstås vara tveksamt att formellt stänga dörren för andra, speciellt under ett evenemang som Pride, och här är det väl också lite svårt att definiera vad som är "icke-vit" - man kanske borde uttryckt det annorlunda.
Jag älskar dig, Parisa, och det här handlar absolut inte bara om just ditt inlägg, men jag blir lite trött på uppfattningen att allt alltid ska vara till för allmänheten; vara för allmänhetens bästa. Ibland behöver olika grupper; de som annars är i minoritet, få utrymme till att få uttrycka sina känslor och åsikter, och känna sig trygga i vetskapen om att de för en gångs skull tillhör den absoluta majoriteten. Det handlar om att dessa grupper ska få tolkningsföreträdet; rätten att beskriva sin egen tillvaro, utan att, som i det här fallet, "vita" ska ta upp utrymme när det ska talas om upplevda erfarenheter av att bli rasifierad och diskriminerad pga rasistiska strukturer i samhället.
Jag kan visserligen tänka mig ett scenario där "vita" får vara med och endast lyssna på diskussionen, utan att lägga sig i, som kanske skulle kunna vara okej. Fast då finns det förstås en risk att det finns personer som skulle undvika att gå dit, personer som kanske behöver det mer, för att det inte skulle kännas tillräckligt tryggt att dela med sig av personliga och eventuellt känsliga erfarenheter inför andra som inte upplevt samma, eller ungefär samma, saker. Jag har själv jobbiga erfarenheter av att vara kvinna som jag ibland låter bli att dela med mig av när det finns män närvarande, helt enkelt för att jag inte orkar bli ifrågasatt eller behöva förklara mig extra noggrant så att alla ska kunna tänka sig in i min situation. Det är synd att det ofta blir utsatta gruppers ansvar att se till att alla andra förstår.
Lång kommentar, men sammanfattningsvis vill jag säga att separatism ibland kan vara bra, och kanske till och med nödvändigt. Alla behöver inte få tillträde överallt precis hela tiden. Under en politisk festival som Pride ändå är borde det här inte ses som så konstigt.