Efter jobbet häromdagen ägnade jag mig åt en av mina favoritaktiviteter med min käre vän Johan. Jämte busshoppande och när man sitter på samma ställe i flera timmar bara för att fritt spekulera i förbipasserande människors liv ("Hen lider antagligen av kronisk näringsbrist", "Hen säger inte löksoppa utan 'soupe a l'oignion'" osv) är jag en hängiven anhängare av att "gå på stan". Som två tanter som nyligen lagt håret hos frissan på hörnet vandrar vi planlöst från butik till butik, skojar med personalen, kollar upp vad presenter vi fått kostade i butik och är allmänt besvärliga.

På Designtorget hittade jag denna onödiga, lösa iPhone-lur som antagligen gjort någon privilegierad slacker ännu rikare och föll handlöst. Johan - här sedd i bakgrunden - ringde mig från andra änden i butiken och vi cirkulerade nöjt. Vågar man vara öppet förjust i något så idiotiskt? Vad, ska jag börja bära ironiska t-shirts nu?
Så såg jag detta.

Om Snoop kan ha en löslur - oklart om allt han gör är ovärdigt nuförtiden - kan väl jag, eller är det helt oförlåtligt?












Skriv kommentar