Nöjesguidens kontor har drabbats av vår största slitning hittills.
Bitska repliker, gälla röstlägen, härskartekniker och kafferundor där folk bara hämtar en kopp till sig själv präglar just nu stämningen i den kris som utbrutit oss kollegor emellan.
Föremålet för den upprörda stämningen är inget mindre än SL:s snackisfiskande kampanj som de började tapetsera Stockholm med under förra veckan. Har ni missat detta framgångshaveri?
Uhh.
Min känsla inför kampanjen är att det är en uppenbar lek med virala attribut - hunden! - och internetuttryck för att göra en poäng av att försöka fånga uppmärksamhet, att på kuppen driva med sig själva för att själva syftet verkligen bara är något så direkt som "Köp sommarbiljett!".
Men byrån kan inte ha fått genomföra det här bara för att få "göra en skön grej", förhoppningen måste också vara att plocka upp förlorad sympati efter den ärligt talat vidriga plankarhatande kampanjen som vi utsattes för sist:
Glasklart, eller hur? Från början till slut.
Kollega som inte namnges av givna skäl förstår inte det här. Utan tror att de inte alls skojar eller gör en rolig poäng. Att de bara tror att det är så här ungdomar pratar med varandra.
Herregud, mitt blodtryck SKJUTER I HÖJDEN bara jag tänker på det, inget har provocerat mig mer sen jag fick frågan om jag ville följa med på "Banksys utställning i Stockholm".
