Under samarbetet med Zocalos initiativ "Ärlig Lunch" där de uppmanar andra matställen att redogöra för matens ingredienser fick vi ju uppdraget att testa hur ärliga och nyttiga stans luncher faktiskt är, alltså hur svårt det är att ta reda på vad maten innehåller, vad man ens ska leta efter och vad man ska akta sig för.
Vi bad er läsare skicka in tävlingsbidrag där ni skulle berätta hur ni själva gör och vinnaren är en vinnare på alla tänkbara sätt.
"Jag måste veta vad jag stoppar i min mage och mun
får inte vara kött eller fisk och av laktos blir jag tung.
Det är inte lätt att ha IBS
men att bara äta yoghurt är lika med pest."
Grattis Eliza! Ni andra kan läsa hela det här underbara här.
Pong
Pelle besökte thaibuffén med en dietist, en upplevelse man oftast förknippar med en uttänjd magsäck och glutamattyngd matkoma. Måste man offra den bitterljuva njutningen i buffé?
"Rätterna var tydligt märkta med namn och huvudingredienser, även om information om tillsatser och allergener saknades både i restaurangen och på hemsidan."
Beijing 8
Hanna besökte kedjan som tagit gentrifieringen av dumplings till en helt ny, cementinredd nivå.
"Efter lite fundering kunde hen ge mig svaret att såsen inte innehöll laktos. Jag tackade. Men visste fortfarande inte om eller vilka e-ämnen den innehöll, något jag undvek att fråga om pga ville inte vara en störig kund."
Vigårda
Pelle besökte F12-gruppens take på bricklunchen, ett koncept baserat på en burgare med bra kött och tillbehör.
"Det går överlag EXTREMT fort på Vigårda, trots lång kö fann jag mig plötsligt stå under "hämta"-skylten. Hann dock hojta en fråga om köttet var svenskt, det var det."
Jag själv fick i uppdrag att besöka Svarta Lådan, mest kända för att de skräddarsyr matlösningar och levererar till folk fem gånger om dagen för att uppnå den perfekta kosthållningen. Den lilla butiken vid Biblioteksgatan är framförallt tänkt som ett takeaway-ställe för oss som har svårt att motivera att lägga den sortens pengar på att någon annan har koll på ens blodsocker och näringsintag, men jag käkade på plats.
Jag skulle ärligt talat leasa ut allt underhåll av min kropp om jag kunde. Det förvånar mig att jag ges ansvaret att hålla mig själv vid liv och att jag faktiskt lyckas. Någorlunda.
