För varje person som sprider sina resultat i SimilarMinds personlighetstest blir det lite tydligare hur oroväckande mitt resultat är. Here goes nothing:

Det här säger mig inte ett skit. Men tydligen är vi 3 procent som borde hänga?

Här blir det obehagligt. Aggressive, dangerous, dominant, och just carefree skrivs TVÅ gånger. Riktig psykopat. 

Karriärer som ska passa mig: DICTATOR, spy, fighter pilot, ASSASSIN. Och mitt i allt: freelance writer. <-- CHECK.

Fast karriärerna som ska vara helt opassande är nästan mer talande, i princip allt som har med omhändertagande att göra går bort. 

Lägger in mig själv, don't bother.

Inför Oscarsgalan nu på söndag (blir en Red Bull-natt!) hade Vanity Fair en pre-Oscar Party. För att riktigt dra nytta av den feta gästlistan ställde de upp ett kissing booth. 

Och världen försågs med bilder på en fyllekåt Justin Bieber med sin Selena Gomez. Vad skulle hans enorma Jesus-tatuering på vaden säga?!

Annat folk som nedlät sig till att dyka upp:

Eli Roth (bäst som The Bear Jew i Inglorious Basterds) och min senaste girlcrush Zooey Deshanel. 

Jason Bateman/Michael Bluth och Paul Rudd.

Viktigast här: Megan Mullally. Nu senast förödande nymfoman i Parks & Recreation men för mig är hon alltid original-grogghaggan Karen i Will & Grace. 

Humorpappan Judd Apatow (som fick pris för Comedy Excellence på Writers Guild Awards häromdagen!) med frugan Leslie Mann. 

Annat tungfreak, Emma Roberts. Att räcka ut tungan är som att visa en bit av valfri tarm, snälla sluta.

Alla bilder härifrån. Till Stockholmsprisets efterfest NU PÅ LÖRDAG, HERREGUD, på Scandic Grand Central ska jag försöka få till en fotoautomat. Skrattar redan. Vill ni komma kan ni ju maila mig på parisa.amiri(a)nojesguiden.se så löser jag det. 

07.30 varje morgon väcks jag av att tv:n magiskt sätter på sig själv och Nyhetsmorgons Steffo, Jenny, Anders eller Kristin är sina mest sympatiska, politiskt korrekta jag morgonen igenom.

Den klassiska karaktären, deras "flygande reporter", Lelle Modig brukar rapportera från fältet VIA LÄNK. Det är inte Tahrirtorget-nivå på hans uppdrag, nej, men fritidsgårdar, mässor, bondgårdar och muséer förtjänar fan också uppmärksamhet. Lelle kan ha gett upphov till uttrycket "går hem i stugorna", om inte får han nu vara det officiella exemplet på vad som får igång stugfolket. Tänk en asexuell Ernst Kirchsteiger och du har Lelle.

Med sömnkladdiga ögon såg jag Lelles besök på ett bageri imorse, där han pratade semlor och fettisdagen.

OCH SER NI?! Med bagarmössan och glasögonen, är han inte väldigt lik vår methkokande vän....

...WALTER WHITE i strålande tv-serien Breaking Bad?! Jo. De matchar ju ända ner till ansiktsskårorna på sidorna av munnen.

Du har det i dig, Lelle.

Äntligen, äntligen fick jag träffa Sveriges just nu mest älskade hund, Emmas Stella! Blev ovärdigt lyrisk över detta mästerverk.

Fredagskvällen vigdes åt Grogghaggande Light med Cam och Linn.

Cam sa åt mig att "äta upp grönsakerna" när hon såg att jag lämnat drinkbären. Kostcirkeln grinar.

En limo har aldrig varit mer malplacerad.

På söndagen roadtrippades det vilket jag egentligen är alldeles för rastlös för att kunna avnjuta, men jag påbörjade Caitlin Morans "How to be a woman" som jag knappt har kunnat lägga ifrån mig sen dess. Hej nya husgud!

Vi tog oss till Västerås för att se min lillasyster tävla i cheerleading-DM. Adam var missnöjd med den branta läktaren. "Jag kan falla mot min död". Älskar den lilla skiten ännu lite mer för varje dag. 

Ett silver, grattis! Jag var tvungen att hålla händerna hårt för ögonen varje gång de kastade upp en lättviktare i luften. Livsfarlig sport. Och magtröja på det, som att det inte var tillräckligt mycket på spel utan. 

Dagisfröknarna bad om att få flyttas till ett annat dagis efter att ha stött på detta barn med mystiskt identiska bak/fram-sidor på kroppen (fortfarande en kamp, vem för VÅR TALAN?!).

GOD FREDAG till er alla. Jag håller på att ta itu med mitt ovärdiga konsumtionsberoende (allt från gulliga servetter, doftljus och galgar till skor och skönhetsprodukter) och försöker därför byta/låna kläder och annat från kompisar för att dämpa behovet av nytt, nytt, nytt, nytt, nytt som ligger och trycker hela tiden.

Som en sorts rehab. 

Tanken är att jag ska klara en konsumtionsfri vecka, men det är omöjligt att planera in. Säger till när jag kör, så får åtminstone en av er sympatidelta.

Tröjan här är Margrets gamla men nu är det jag som går runt med två strålkastare på axlarna och lyser upp mötesrum på diverse externa möten. Blingkatter:

BRITA! Kör du sandkamouflage nu när du spelar in ball reklamfilm i Kapstaden? Tänker på allt!

Min bff Johan satt på t-banan på väg in till stan en fredagskväll och skrev det här (som jag hoppas är halal) på Facebook:

"Två tjejer som talar teckenspråk sitter och dricker på tunnelbanan, och jag är fruktansvärt nyfiken på hur deras kommunikationsförmåga försämras med alkoholen. När man börjar slarva, göra lite otydliga rörelser, så måste ju helt enorma missförstånd uppstå."

Har inte kunnat SLÄPPA detta! Finns det någon hearing impared bland er läsare eller någon ni känner som kan berätta? Jag måste få closure.

UPPDATERING:

Malin, en klok, ung kvinna som uttrycker sig med hjälp av teckenspråk tog sig tid att berätta:

"Jodå, visst påverkas vi döva av alkohol as well. Liksom ni sluddrar när ni pratar kan vi teckna tydligt, osv. Inte riktigt "enorma missförstånd", vi förstår ju fortfarande vad vi säger. Missförståenden kommer mer av fyllan och inte sluddrandet i sig. Eller brukar det uppstå enorma missförstånd när ni är fulla och sluddrar?

SVAR: JA. Felhörningar/sägningar. Tack Malin!

Tre ytterligare - alltså utöver printsen ovan - av kanske hundra anledningar till att jag älskade Zooey Deschanels serie New Girl så (och längtar efter fler avsnitt nu):

Jess (Deschanel): Everything I know about sex I learned from the Clinton impeachment trial.

 ---

Jess : He's here! How do I look?

Schmidt: It's better if you don't know. 

---

Jess (om att get intimate): I'm gonna tap him like a maple tree. 

Idag, ikväll, är det dags för den första av de tre lokala prisutdelningarna Nöjesguiden bjuder in till varje år, först ut är Malmö/Lunda-priset, imorgon Göteborgspriset och nästa lördag Stockholmspriset! Har redan valt klänning, blir sjöjungfrustilen.

Vi hyllar och prisar Årets Krog, Bar, Media, Musik, Klubb, Mode, Litteratur, Nöjesförbättrare, Scen, Konst och Film i vardera stad (liten variation på priserna mellan städerna). Samtliga nominerade kan ni kika på här.

Jag kände att det även borde finnas mer okonventionella priser och inrättade därför LILLA STOCKHOLMSPRISET!

Här på Nöjesguiden.se kommer vi att utnämna olika vinnare i minikategorier som Årets beef, Årets hashtag och Årets ex ända fram till Stockholmspriset, och idag har vi öppnat stort med Årets surdeg och Årets pseudodebatt. Vinnarna hittar ni här!

Denna geniala bild väntar er:

Ni minns när jag la upp filmrepliksbyggda remaken av Lionel Richies "Hello"? Well, nu har någon stackars sate gjort detsamma med en låt där kanske tio gånger så många ord droppas under ungefär samma låtlängd. Personen som ägnar tid åt dessa mästerverk bara måste vara en riktigt twisted intern fast på en rättspsykiatrisk klinik.

Bäst ihopklistring i "Do I look like a mind reader? Sir, I don't know."-biten!

Mert&Marcus Tim Burton-ish/Delicatessen-foton känner vi igen direkt vid det här laget, när det är dags för just nu världsdominerande songstress (nu med SEX Grammys hemma i sitt brittiska mansion) Adele att pryda Vogues omslag. The Cut påpekade att Vogue lyckats göra en omfattande intervju som inte en enda gång nämner kropp/vikt överhuvudtaget. Säger som Swanberg; hopp om världen!

Istället pratas det om hennes stämbandsoperation, den förtjusande Eliza Doolittle/David Beckham-dialekten, det explosiva skrattet, albumet "21" som fortfarande toppar listor världen över och har sålt över 17 miljoner ex, den extrema berömmelsen och fäblessen för äldre, skäggiga män (+1).

Hon får ur sig en hel del "unprintable invectives" och "obscenities" under intervjun. Misstänker att Adele är en fellow grogghagga (hon dricker inte alkohol men det är inte ett requirement), älskar henne ännu mer pga detta. Läs hela intervjun här.

När vi ändå är igång, se hennes tacktal (innehåller både fulgråt och snor) som är det mest rörande, äkta jag sett i kategorin:

Straight forward, det måste man ge henne. Cleopatra on the corner-looken kanske är en del av Folkoperans pinsamma knulldockekampanj ute just nu.

Obs: när vi ändå pratar om Ashanti, lyssna på What's Luv, Foolish, Only U, Body On Me, Always on Time och Mezmerize. NJUT.