Som trogna fotLOL-läsare vet ni kanske att jag i tisdags var i London för att se Arsenal möta Everton på Emirates stadium. Det var en av de bästa upplevelserna jag varit med om. Ni kan läsa allt här. En annan bra grej var att jag på flygplatsen tjackade Cheryl Coles bok där hon berättar allt om sitt liv.

Var ska jag börja ens. Jag älskar Cheryl. Har gjort sedan hon var en Tweedy. Tycker Girls Aloud har haft ett par bra låtar också? Har däremot aldrig vetat jättemycket om hennes liv, bara det mest väsentliga: hon var Geordie-tjejen som vann en plats i Popstars: The rivals, blev superstjärna över en natt, gifte sig med Arsenal-spelaren (nu Chelsea dock ew) Ashley Cole och sedan har det varit en berg- och dalbana av skandaler fram till hon blev "the nation's sweetheart" i och med sin juryplats i X Factor UK.

Äktenskapet med Ashley får man veta XTREMT mycket om. Vad som verkade vara drömförhållandet och drömbröllopet (tror brudklänningen från Cavalli kostade 100 000 pund?) var ju såklart rena rama helvetet. Då Ashley visade sig vara Englands egen Tiger Woods med den ena otrohetsskandalen efter den andra:

Ja, alltså det där var förstås bara början. Det intressanta var ju att Cheryl inte visste vad hon skulle tro. För när kiss&tell-berättelserna började trilla in på The Suns redaktionsmöten var det inte direkt alla som var sanna... Eftersom Ashley förnekade alla förutom en. Cheryl stannade kvar, gav honom chans efter chans. Fram tills att hon fick nog. Tror det var en ny kvinna som trädde fram per dag under en period. Ashley Cole var även väldigt hatad i England då han lämnade Arsenal för rivalerna Chelsea. Och konspirationsteorierna luftas även i boken. Det gick rykten om att Arsenal-fans på högt uppsatta positioner i samhället gjorde sitt bästa för att förstöra Ashleys liv. Jösses.

Fan vilken kämpe. Gråter. När skilsmässan var klappad och klar fick Cheryls liv en helt ny vändning. Simon Cowell, som ju verkar vara nån slags helt galen person (en episk berättelse om hans femtioårsfest finns även att hämta), anställde henne som jurymedlem i supersuccéprogrammet X Factor UK och allt såg ut att vara toppen. Då går Cheryl och får malaria. Den svåraste sorten, dessutom. Och var vid en tidpunkt MINUTER från att dö. Ahhhh. Mirakulöst överlevde hon, kämpade på, och fick jobbet som domare när Simon Cowell lanserade X Factor i USA. Däremot visar sig Simon Cowell vara värsta svinet och efter att allt är lanserat och klart, Cheryl på plats i LA och gud vet vad, bestämmer han sig för att sparka henne. Finns han? ANYWHO. Läs boken. Den är nämligen skriven på Newcastle-dialekt. Underbart.
Fan, så fett. Så himla fett.
Oh, FFS...
Säg att Sverige skall könsstympa ALLA människor i hela landet efter hudfärg och sen bjussa på tårta.
Medelst morakniv.
Vi har inte ett ord, vi har två ord, vederbörande resp denne. Allt annat är trams.
Men... Det används ju faktiskt också om folk som inte kan/vill definiera sig utifrån kön. Det är så jag började använda det i alla fall. Och som ett sätt att inte "köna" allt hela tiden. Visst är det ett bra ord när man "inte vet" också, men ibland får jag känslan av att vi fegar ur när vi låtsas som att det bara handlar om det.
Det låter ju som om det skulle vara ett helt nytt fantastiskt fenomen det här?
Engelskans s/he har ju funnits i evigheter, om än bara i skriftspråk...
lilla maggan, i slutändan är det människor som dig (med vänster ideal och önskan om frihet med birken bags som inte funkar på sikt) som kommer lägga sverige på ryggen! det tack vare dig och dina fega, svaga och så kallade multikulturella vänner som kommer förgöra detta oreligösa land till ett himmelrike för trångsynta muslimer. å maggan som ni inte förstår vad ni sysslar med när ni håller på som ni gör. DET LÅTER BRA NU & i enstak paragrafer och middagar på kåken, but when the shit hits the fan WHO is going to stop it? you and your ugly, wannabe, journalist fashionistas? öööö NO
You fucking people? all your doing is weakening the west with your PC bullshit!
SNÄLLA KOLLA NEDAN SÅ DU LÄR DIG LITE
http://www.youtube.com/watch?v=f-tFQ08LMb4&feature=related
när? vill höra ju!!
Stå på dig. Att vara säker på sina åsikter och samtidigt vara säker på att alla andra har rätt till åsikter är helt fakkin underbart. PK 'til I die!
Du skriver att NE skrev in ordet "Hen" efter ert Nöjesguiden-nummer på samma tema. Tycker för det första att du får det att låta som att det vore Nöjesguidens förtjänst att ordet skrevs in, det är väl ändå rätt självupptaget? För det andra så har "Hen" funnits som pronomen i NE sedan 2009 såatteh....
Och ordet är brynjärn
Men, då förstår jag inte varför det skall bombas in på förskolan. För där vet man ju om det är en pojke eller flicka. Ok om någon transa vill använda brynjärn, men annars känns det rätt krystat.
L_G: denne är inte könsneutralt. DennE man, dennA kvinna. Denne är alltså manligt. Just sayin'.
Margret...
Det är klart att det är schysst mot transpersoner och likasinnade (sic!) att de kan använda sig av ett genusneutralt pronomen. Dessutom kan man ju säga att man berikar språket med ett gåtfullt presenterande av en person. Det sagt tycker jag ändå att Nathalie har en viss poäng i att det finns folk som använder sig av "Hen" för att demonstrativt avköna individer, även om dessa individer själva vill eller inte har någonting emot att bli klassificerade som kvinna eller man.
Personligen tycker jag att hela konceptet "Hen" har en plats för vissa, men att det dessutom kan inbjuda till ett visst förlöjligande om man prompt skall göra om hela det svenska språket; t.ex. "ett kvinnligt hen"
- Källa: signaturen "Slidkrans" - http://rocky.vitkor.se/2012-04-26/
Jag tror dock att hela grejen blir som för "Mödomshinnan" -> "Slidkrans".
Gick man man ur huse för att införa ordet? Passar det i vissa, specifika situationer? Spelar det någon, förutom symboliskt, större roll?
Inte riktigt, va?
Hej gulligaste ! Heja dig! Uppdatera snart!