Men snälla rara ni, ni MÅSTE gå och se Ett Uppror på teater tre. Aleksa Lundberg som regisserat pjäsen är ICKE dålig på detta. Det går inte att kalla sig feminist utan att kämpa för transpersoner. Tyvärr, a slap in the face men så är det. Vi är skyldiga att läsa på, känna till transpersoner historia och kamp för att kunna påstå att vi är feminister som kämpar för ett jämställt samhälle. Tro mig, det är absolut inte självklart i feministiska kretsar att kunskapen eller intresset finns, inte ens i hbtq-kretsar. Och om inte där, så verkligen inte i den "vanliga" världen.
Transpersoner är den grupp människor som utstår mest hat och kränkningar pga könstillhörighet, eller avsaknaden av kön, det finns ju intergender. När jag satt i publiken på premiären skrattade jag, grät (såklart dj gråtarn), blev så generad att jag gömde mig i den medföljande foldern, och viskade "förlåt" till Navid som jag tagit med mig. Men framför allt var jag stolt och kände min lilla tass knytas och sakta höjas i luften, för det där va en bit revolution. Visserligen på en liten scen, nånstans på söder, men fy fan vad historieskapande och gött! Gå och se den här uppsättningen, BUMS!!!!
Ett uppror - The Transgender Version
Av Aleksa Lundberg och ensemblen
Ett teaterexperiment med mänskliga rättigheter i fokus.
Transpersoner står längst ned på samhällets hierkistege, och representeras sällan på film, teaterscener eller i den lokala matbutiken.
Staten vill fortfarande inte kompensera transsexuella som tvångssteriliserats vid juridiskt könsbyte.
Transpersoner som skaffar barn kan inte registreras som föräldrar ifall deras biologiska kön inte överensstämmer med det juridiska.
Listan kan göras lång.
"Ett uppror - The Transgender Version" är ett dramatiserat politiskt tal med inslag av scenisk gestaltning, koreografi och handbok i konsten att bli lesbisk.
Vi har den politiska lösningen för att skapa ett samhälle fritt från strukturen som förtrycker utifrån kön.
