I somras skrev en bekant till mig på facebook och frågade om graviditstest, jag svarade och sen tänkte jag inte mer på det. Sen häromdan såg jag att hon startat en gravidblogg. Det hade alltså visat sig att hon var gravid - i v27. 

Tänk att sånt händer. Och tänk att sånt händer människor som man har träffat. För man läser ju en del annorludna berättelser i tidningar och så, om tvillingar som utveckas utanpå ändtarmen men ändå föds friska och om kvinnor som hostar lite och så ramlar ett barn ut framför den öppna spisen med en pipa i mungipan.

Dock att sånt alltid händer i fjärran länder.

Nyss såg jag den här nyheten på aftonbladet till exempel, och den berättelsen är från indien. 

Dock att den inte har ett särskilt gott slut, även om det kanske var en lättnad. 

Jag undrar hur jag skulle reagera om jag upptäckte att jag var gravid i v27. Jag brukar rätt ofta drömma att jag är det, och då brukar jag bli jättebesvärad och fundera på adoption.

Nån som varit med om nåt liknande? Mina gravidtieter var rätt vanliga mest. Jag blev gravid, tog test, lät graviditeterna bida sin tid, och så vidare. Klassiskt.