Skulle mina barn vilja gå på Hogwarts?

1:24 16 Nov 2014

I helgen har vi sett på Harry Potter och de vises sten (fastän vi har sett den förut). Efter att vi sett första halvan frågade jag barnen om de skulle vilja bli kallade till Hogwarts och de tittade på mig som om jag vore helt jävla galen. De svarade unisont neeeeeeeej. Absolut inte. 

Och när jag frågade varför så sa de att det är för att den skolan är läskig (och gav mig blickar som att det borde jag väl fatta om jag hängt med i filmen). 

hogwarts-harry-potter-30982898-1024-768.jpg

Så de är inte intresserade alls. Vilket jag tolkar som något postivt. De är liksom nöjda med sitt hem, sina föräldrar, sin skola och sina liv som det är. 

Föresten, har ni läst några av teorierna kring vad Harry Potter egentligen kanske handlar om? 

En är att hela historien helt och hållet utspelar sig i hans huvud så att han ska kunna överleva misshandeln och övergreppen som han upplever från vuxna i sin vardag. 

Här kan ni läsa en av teorierna som resonerar kring att Harry Potter kanske blev sänd till ett mentalsjukhus. Jag skulle dock vilja påstå att det är något annat än ett mentalsjukhus i så fall.

Jag funderar på att läsa böckerna för större fördjupning men vet inte om jag orkar. Men jag tror helt klart att de historier som talar till en mest sitter på mer än bara de berättade orden. 

 

 

 

7 kommentarer | “Skulle mina barn vilja gå på Hogwarts?”

Skriv kommentar
Tillbaka upp
  1. Sanna skriver:

    Shit, jag skulle ha kunnat mörda som yngre för att få gå på hogwarts!

  2. Sanna skriver:

    Åh gud! Världen svindlar.

  3. Erik skriver:

    Plötsligt blev Harry Potter intressant, visste inte att böckerna kunde ha en djupare mening :-)

  4. Elin skriver:

    Åh gah blir så irriterad av alla andra sådana där teorier. Ba ”Skorpans Nangijala är bara feberdrömmar!!! Pippi finns bara i Tommy och Annikas fantasti!!! Harry är mentalt sjuk!!”. Det primära för mig i Harry Potter-böckerna (som jag är uppvuxen med/the Potter generation) är kärlek och vänskap. Inte huruvida Hogwarts och hela den magiska världen är ett sätt för honom att fly. Jag tror verkligen inte att hon har skrivit en hel VÄRLD med baktanken att det hela egentligen utspelar sig i en sjuk pojkes huvud. Det är det jag har upplevt som så fint med Harry Potter, hon menar det hon skriver.
    Den där teorin om att allt utspelar sig på ett mentalsjukhus känner jag rent spontant kommer från någon som har missuppfattat vad Harry Potter handlar om, kärlek och vänskap.

  5. Hej Sonja skriver:

    Jag tror inte att alla dessa Potter-teorier menar att ingenting hände Harry Potter och att allt utspelade sig i hans huvud. Jag tror att många som är inne på det här spåret menar att allt som händer på Hogwarts är symboler för något som händer honom på riktigt. 

    Här kommenterar Rowling denna teori lite kort (hon vare sig bekräftar eller avfärdar): http://www.tribute.ca/news/index.php/j-k-rowling-comments-on-theory-that-harry-potter-was-insane/2012/09/06/

    Sen följer storyn också något som kallas för ”heroes journey”. Det är typ en blueprint på hur väldigt många sagor/myter/berättelser som berör många är uppbygda. Du kan läsa mer om det här ifall du inte har hört talas om det http://en.wikipedia.org/wiki/Monomyth (wikipedia) 

    Sägnen säger att denna uppbyggnad av berättelser tilltalar oss så mkt eftersom det är den resa som våra själar vandrar på… :) 

     

     

     

     

     

     

  6. Elin skriver:

    Joo men serien om Harry Potter är ju liksom en påhittad fiktiv värld. Den finns (tyvärr) inte på riktigt utan hon har skapat allt. I böckernas värld kan ju faktiskt allt hända. Att dra in massa teorier för att realisera böckerna, typ ”såhär är det ju egentligen pga Hogwarts finns faktiskt inte!” tycker jag är lite ledsamt och nästan förminskar den fantastiska värld hon och alla fans har byggt upp… Liksom Harry är hittepå, Harry är ingen riktig pojke som fantiserar utan hela Harry Potter är fantasi.

  7. Hej Sonja skriver:

    Jag tycker inte att teorierna ”förstör” fantasin, tvärt om så tycker jag att det är fantasieggande om något att inte bara ta berättelsen som den är serverad. På så sätt växer ju berättelsen hos läsarna som spinner vidare och gör boken mer komplex än vad den är i ren text. Och det tror jag faktiskt är en del av Harry Potters storhet: av alla miljoner människor som tar del av historien så berättar den olika historier för var och en som tar del av den. Jag tänker att det är det som utmärker stor konst. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.

Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.

Skriv kommentar
Tillbaka upp