Huvudmeny

Veckans Musik

Hasan Ramic 21:13 19 Nov 2011

Hej, läsare, jag hoppas att ni uppskattar omstruktureringen av YKIH så här långt, fler ändringar och stående inslag tillkommer, bara jag löser logistiken. Anyways, fram tills nu har min blogg varit ett plotter av musikyoutube-klipp, och som ett led i omstruktureringen har jag valt att posta alla veckans musikrelaterade youtube-klipp i en post. Enjoy!

 


Fantsastisk island-pop/reggae/hiphop/rnb-crossover av Tammi Chynn. Det här är, åtminstone i min mening, den BRA sortens crossover. Olikt Russians plastiga hiphopplagiat, och Mavados Omarion-försök.


På tal om Russian så är det han som har produerat den här. Inget riktigt styrkebesked från Chan Dizzy som har haft ett om inte lysande, åtminstone okej år och pressat fram en hit med "No strage face". Jag hade i ärlighetens namn större förhoppningar på honom, men den här låten är nice, och för på något sätt tankarna till rytmer som "I wish" fast något upphottat.


I-Octane fortsätter äga det här året. Samma tema som vanligt, det är nån pojke som gör nåt som inte faller Octane i smaken, men Selassie-I är på hans sida och skyddar honom.


Syster Sol från Göteborg har släppet en ny video. Jag gillar inte Syrran på engelska så jättemycket, men den här är helt okej popreggae som har potential. Jag har ingen större koll om den snurrar på radio, men om nån musikläggare på P3 läser den här bloggen kan ni väl göra er själva en tjänst och lägga in den här i systemet om ni inte redan har gjort det.


Alltid fett med Cham. Nuff said!


Jag skulle kunna skriva en bok om hur mycket jag saknar Buju Banton, och jag tänker skriva åtminstone ett väldigt långt inlägg om honom i dancehallens A-B-C. Här gör Buju en av de många grejer han är extremt bra på - en rub-a-dub-duett med en sångerska. Free up Gargamel! Free up di General!


Veckans klassiker: Terry Ganzie på den klassiska "Cherry oh baby"-rytmen, den nerskalade Dave Kelly-versionen. Fantastisk deejay på en fantastisk rytm. Kanske inte den stösrta låten som har spelats in på den här, men definitivt en av de mest underskattade.

/H

Lika Barn Avvika Bäst

Hasan Ramic 20:21 17 Nov 2011


"Hade det inte varit för de här gubbarna som gjorde ankare och båtar för 50, 100 år sedan så hade de inte kunnat försörja sig på att göra betonghus idag."

Jag äger ingen TV-apparat, så jag är alltid lite efter när det kommer till saker och ting som går på TV, för jag är förpassad till play-tjänsterna. Men tre avsnitt in i serien, kan jag konstatera att "Danne & Bleckan. Från ingenting till någonting" är den bästa pågående svenska teveproduktionen just nu. 

Visst har det varit lite "betongromantik" över det hela, men igår berörde programmet kärnan av Danne & Bleckans framgångar och Salong Betongs verksamhet - tatuering. Det finns en bok att skriva i ämnet, men en sak som man kan konstatera utan att vara raketforskare - tatueringsbranschen är en sluten samling människor med sin egen estetik, livsstil och spelregler för hur man gör "rätt". Precis som alla andra folkrörelser, maktstrukturer och subkulturer i världen.

En av dem som intervjuades i programmet igår var Isak Isaksson, en äldre tatuerare som kritiserade Salong Betong, och deras sätt att sköta sina affärer. Han ansåg att de inte respekterade tatueringskulturen, och att det tog honom minsann 18 år att bygga sig ett namn, genom att vara en duktig tatuerare - och inte genom smart marknadsföring, som Salong Betong har gjort. Cmon son... Spotta ut hateraden och gläds ån någons framgång, istället för att sitta på din rokokosoffa och vara bitter. Jag hade förstått Isaks kritik om det hade kostat honom marknadsandelar, eller på någoat sätt inkräktat på hans krundkrets. Jag hade också förstått kritiken om den handlade om kvalién på Danne & Bleckans produkt. Men inte en enda gång uttalar han sig negativt om Bleckans hantverk. Han säger aldrig "Fine by me att de vill göra en svensk Mr Cartoon, men herregud, den här snubben kan inte dra ett rakt streck om hans liv berodde på det.". Så de tatuerar uppenbarligen rätt, men de GÖR ändå fel. Isak anser att Danne oh Bleckan inte går rätt väg. Hans väg.

Och vad nu? Ska de betala royalties? Ska de uttala en bön till tatueringsgudarna varje gång de sätter nålen till någons hud? Ska de formellt ansöka om godkännande hos Isak Isakson - upphovsmannen till det kursiva citatet under bilden?

Det här är vad som sker vid ett så kallat "paradigmskifte" när gamla strukturer luckras upp och nya bildas. På samma sätt som Isak och hans gelikar var pionjärer och rebeller för alla dessa år sedan när tatuering ansågs fult och avvikande är Danne och Bleckan utmanare till vad som har blivit ett rådande etabilssemang. Den enda skillnaden är att det rådande etablissemanget låtsas vara en ickekonformistisk rebellkultur.

Om det nu kommer någon och gör sin grej, utan att be om lov, och för mer oväsen, varför är han mindre värd en de som har "slitit och kämpat i 18 år"? Allt påminner om när södernrap började bli den dominerande marknadskraften i hiphop. Alla New York-snubbar åkallade Kool G Raps ande och ojade sig över hur de nya snubbarna - med slöa beats och enkelt flow - inte gjorde poesi, inte "payed their dues" och det ena med det andra. 

Det löste sig skitbra för alla till slut. Alla fick en bit av kakan. Ingen dog av hunger. 

Det kommer nog gå rätt bra för Isak oh hans "tatueringskultur" i alla fall. Salong Betong representerar en ny tids "tatueringskultur". Vi som växte upp på "Blood in blood out". Vi som hellre vill ha en "placa" än en "Sailor Jerry". Men sen är landet fullt av de som vill ha en "Sailor Jerry", köra hotrods och ha brylcreme i håret Jag vet, jag har sett dem, för jag har bott i Örebro större delen av mitt liv. Och det finns många fler Örebro än Högdalen i vårt land. 

/H

Babylon brinner

Hasan Ramic 15:32 16 Nov 2011

 
"You've got a hierarchy, haven't you?" Ann says. "It's the Emiratis at the top, then I'd say the British and other Westerners. Then I suppose it's the Filipinos, because they've got a bit more brains than the Indians. Then at the bottom you've got the Indians and all them lot."

Jag har alltid tyckt att det är någonting babyloniskt med Dubai. Den ohämmade girigheten, överflödet, det jättehöga tornet som aldrig tycks få ett slut. Det hela känns så fel på något sätt. Att bygga ett hyperkapitalistiskt luftslott mitt i öknen är som en karikatyr på vad det har blivit av en värld där konsumtion är religion.

Ghazal tipsade om den här artikeln på Facebook, och jag tycker att alla borde läsa den. Det vidrigaste med det hela är synen på människor som en handelsvara, något förbrukningsbart, som man kan nöta ut och slänga bort. Det är samma unkna och cyniska människosyn som har gjort att vi har saker som Carema i vår värld. 

Det enda positiva med artikeln är att skiten verkar vara på väg att kollapsa, och jag ser väldigt mycket fram emot en "arabisk vår" i Dubai, eller hela de Förenade Arabemiraten, fast här kommer det inte våras för araber, utan indier, fillipinos och etiopier. 

/H

 

Senaste inlägg från Hasan Ramic

Hasan Ramic

Prenumerera: RSS-flöde

Hasan kallas för "Haso" och är väldigt förtjust i färgglada saker, saker som smakar gott och saker med bas i.

Den här bloggen är ett kvitto på hans sökande efter en plats i världen och en ventil för eventuellt uppdämd frustration. 

Sugen på att RSS:a Hasans blogg? Klicka här!

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Arkiv

Visa hela arkivet eller…



Bloggar


Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!

Meny