Sista dagen för mig. Åker hem lite tidigare än jag egentligen borde. Tar vid där jag slutade sist. Mary-Anne Hobbs spelade i solen. Det var ljuvligt men publiken fattade ingenting förens hon avslutade setet med dubreggae. Sedan inträffade trippelkrock på scenerna när AlunaGeorge, Darkstar och Krystal Klear spelade samtidigt på alla tre Sónar By Day-scener. AlunaGeorge lyste dock klarast med sin brittiska R&B-pop fastän spanjorerna verkade ha fastnat för Krystal Klears discoset. 

Den stora behållningen kom dock därefter. Lunices och Hudson Mohawkes gemensamma projekt TNGHT avslutade lördagens dagsaktiviteter. Publiken var uppenbart förväntansfulla när Hudson satte igång ett 10 minuter långt intro som inte riktigt ledde någonstans. Kändes lite som att ett Kanye West-ego talade genom Hudson som förra året blev signad som producent till rapparen. Sedan blev det mer självklart att båda medlemmarna i själva verket var tokpackade. Båda halsade ur grey goose-vodkaflaskor under spelningen och de hade uppenbara problem att hålla en jämn ljudnivå på DJ-mixern på scen. Ljuset som deras ljustekniker satt upp och mixade vägde dock upp ljudproblemen. Mixarna var tyvärr inte så tighta som TNGHT brukar göra, inte heller så som Lunice mixar i sina soloset. Antingen så ville de separera alla låtar och få det att verka mer som en konsert än ett DJ-set för och för att få mer applåder eller så var de bara fulla. I övrigt var det hur mäktigt som helst. 

En intressant sak att påpeka när det gäller Sónar är att alla artister som spelar verkar hysa en stor respekt för festivalen. Alla verkar tänka att det inte är en vanlig festivalspelning utan att de måste tänka till lite extra över hur de ska lägga upp sina spelningar kanske pga att festivalen har ett sådant respekterat rykte som den viktigaste för elektronisk musik. Många stora artister tackar ödmjukt för att de fått spela.

En annan intressant sak är att större delen av publiken inte verkar bry sig om musiken på Sónar By Day (Sónar By Night bjuder på fler crowd pleasers) . Majoriteten verkar bara vilja vara på en bra fest. Supa, knarka, dansa och hångla verkar vara ett motto för många. Men om jag varit en av dem så hade jag istället varit på off-Sónar-fester. Där är det mindre fokus på innehållet/spelningarna, mer knark, mer dans och billigare. Sónars dagsaktiviter är i mångt och mycket skräddarsydda för folk som är specifikt intresserade av musiken medan By Night bara känns som en jättestor fest tillgänglig för alla. Ändå tar den där lite nonchalanta känslan över på By Day. Visst finns det många nördar/hipsters som jag där men det är sällan det väger upp för en riktigt koncenterad känsla mer än när det är riktigt dansant musik.

Men kanske var det lokalerna som gjorde allt lite opersonligt. Sònars byte från en väldigt trång lokal för dagsaktiviteterna till ett tre gånger större mässhallsområde skapade en lite råare känsla av betong och tegel. Inget dåligt med det på en festival för elektronisk musik men den lokalen har kanske lite väl mycket gemensamt med dem som Sónar By Night utspelar sig i.

I övrigt: en festival i världsklass.

Tack för mig. Tja.

/Love Lagerberg

Hello. Jag (Love) kom ner till Barcelona igår (torsdag) för en av världens mest respekterade festivaler för elektronisk musik. Sónar är en utgångspunkt för många festivaler i genren och mycket av en mötesplats för "branschen". Festivalen sker numera på flera orter i världen som Tokyo, Reykavik, Sao Paulo osv och innefattar mer än musikartister även musikhacks, workshops, utställningar m.m. Bla bla bla. Festivalen i sig är uppdelad i "By Day" och "By Night" varav "By Day" i år har bytt plats till stora mässhallarna Fira Montjüic vid Plaza España. På den här nya platsen finns utrymme för hela publiken att se alla spelningar på alla scener samtidigt, vilket såklart ska premieras, fastän det ibland kändes lite glest på SónarDome och SónarHall-scenerna (två av tre scener) på SónarDay igår. 

Well well, jag landade ganska sent igår så jag missade en del bra som Gold Panda, Mykki Blanco och JESSE & Jimi Tenor men såg headlinespelningen med Lindstrom & Todd Terje och kände på den baleariska spanska mañanan. Fin uppsluppen stämning men inte så välfyllt som det förmodligen är på fredagen och lördagen. Sen blev det "off-Sónar", dvs alla fester som inte arrangeras av Sonar men som olika skivetiketter och klubbar passar på att arrangera i Barcelona under denna helg. Leisure System som gör en av de bästa klubbarna i Europa (framförallt Berlin) hade en mad line-up för kvällen med Rustie, JETS, Jacques Greene, Jon Hopkins, Mosca och Gerry Read m.fl.. Jag hann bara se slutet av Gerry Reads set (tror jag) och Mosca som överraskade med ett trapigt hiphopset snarare än den typen av brittisk bashouse han brukar spela. Kanske var det den dåliga uppslutningen på Carpa & Picnic i Poble Espanyol-området som gjorde att han bytte taktik, vad vet jag. P. Puzzle, som är med och arrar, hade hoppats på lite mer folk, sa han, men musiken var så tung att han verkade glad ändå.  Det märktes också på ljudet att det hade behövts lite kroppar som täckte upp för akustiken i den kupolliknande lokalen. Det är denna stiliga scen som är på bilden.

Sen tänkte jag gå på fest i samma område där Akufen och lite andra skulle skulle spela men jag gick vilse i gränderna och hittade en taxi som gick till lägenheten där jag övernattar istället. Men idag (fredag) händer massa bra grejer på festivalen och så är det bl.a. Innervisionsfest samt annat stuff.

/Love Lagerberg

Soulhoppet Kim Cesarion är klar för Stay Out West.

Way Out Wests klubbkoncept Stay Out West berikas med fler artister av flera genrer. Nya namn bland annat hajpade soulstjärnskottet Kim Cesarion, de popsjungande enäggstvillingarna i Say Lou Lou och Maya Jane Coles som gör sjungbar mjukhouse med subtila pophookar. Dessutom:

Merchandise
Tommy Trash
Vaz
Jenny Hval
Autre Ne Veut
Ducktails
Lune
Little Jinder

Mer info om de nya bokningarna finns här.

Arctic Monkeys är ett av dragplåstren till årets Hultsfred.

Hårda och kalla vindar blåser i festivalsveriges ekonomi och som bekant har både Siesta och Peace & Love fått ställa in i år, mycket på grund av den hårda konkurrensen från nystartade Bråvalla och omplacerade Hultsfred. Nedläggningarna är naturligtvis en stor downer för alla inblandade artister och arrangörer men de som hamnat mest i kläm är biljettköparna, som inte fått sina biljetter återbetalda. Med bara en vecka kvar meddelar nu därför FKP Scorpio, som arrangerar Hultsfred och Bråvalla, att en del av de som köpt en biljett till Peace & Love eller Siesta istället kan gå gratis på Hultsfred.

Alla får såklart inte plats på Hultan, så erbjudandet gäller de 3000 personer som hinner först till kvarn. Hultsfreds kapacitet är 15 000 besökare och festivalen börjar om en vecka.

Huruvida dessa gratisbiljetter är ett tecken på att även Hultsfred haft det lite trögt med försäljningen i år kan vi bara spekulera i. Men att en femtedel av biljetterna skänks bort tyder på att det kanske inte var ett rent framgångskoncept att flytta festivalen från mitt i ingenstans nära Kalmar till mitt i ingenstans nära Uppsala.

Några av Hultans bokningar i år är A$AP Rocky, Phoenix, Shout Out Louds, Arctic Monkeys, Lorentz & Sakarias, Tegan and Sara, Kurt Vile & The Violators, Fatboy Slim, Sibille Attar, Lune, Hästpojken och NoNoNo.

Den som köpte sin biljett till Peace & Love enbart för Depeche Mode kan se dem i Globen för halva priset.