Eller Emelie i det här fallet. Lite olika orsaker faktiskt. Jag har så himla lätt att bara låta käften gå, slänga ut tankar helt ogenomtänkta (har så smarta läsare som avslutar dem åt mej sen då, asbra!) och så vidare. Men inte senaste tiden ändå. Vet inte om jag vande mej av med det under året med A? Han ville inte förekomma här och det måste man ju bara respektera. Jag har fler i min närhet som har valt att inte vara frontad här på Popmorsa. Och då blev det som ett "lock på" som spred sig lite varstans? Svårt att förklara. Men när jag var med Kalle, och innan den här bloggen lästes av någon, well, då kunde jag ju ordagrant återge mina och Kalles gräl och så där. Vilket var så SWEET, haha. *nu har jag inga gräl att återge* *boooo* Nä men jag har liksom vant mej av med det där. Att kräkas upp allting inuti offentligt liksom? Eller så har jag äntligen skaffat mej lite integritet, vad fan vet jag.
Men det var inte det jag skulle säga, det där bara kom ut ändå. Det jag skulle säga, är att jag är så satans förkyld. Jag blir sjuk ibland, men jag tar sällan notis om det. Röker, jobbar, festar, badar simhall med Hanna som om inget var på tok. Vägrar kännas vid krassligheten. Det funkar förvånansvärt väl ändå. Men en gång av fem så går det käpprätt åt skogen. Som nu. Ligger som en strandad val i soffan och tyar knappt gå upp ur den för att sätta in en ny DVD med Veronica Mars under TV:n. Blir yr då? Datan värmer min mage och jag kan sköta mitt jobb, men tanken på att min mjölk snart är slut och det betyder INGET KAFFE gör mej gråtfärdig. Dvs måste gå ut utanför dörren?! Plus är skitful och har typ svettfläckar under armarna och blod under näsan för när jag snöt mej kom det SOM PÅ BESTÄLLNING ett fucking blood bath.
Det kunde ju vara värre, tänker jag alltid när jag är sjuk. Det kunde vara en riktig sjukdom. En allvarlig. Och så blir jag lite tacksam mitt i alltet ändå. Att jag får ynka och svära över något så banalt som förkylning och inget annat. Så tänkte jag även när jag grät som mest över A. Han lever ju i allafall. Alla i min närhet LEVER JU ALLA FALL. Mitt barn är friskt. Aja. Nog från mej.
Kram.
/ Heliga Birgitta Thorén.
Lägg till ny kommentar