Om förra avsnittet innehöll säsongens roligaste scener så är ”I Saw You” pepprad med några av säsongens mörkaste. När vi inledde denna säsongsresa så var Hannahs liv på topp. Hon hade en bok på gång (förvisso e-bok, men ändå) och hon hade en fullt fungerande (nåväl) relation med Adam. I den här berättelsen upplevde Hannah sig som hjälten. Hon var den som var on top of her game. Hon skulle bli the voice of her generation, eller åtminstone a voice of a generation. Men här får vi uppleva den smärtsamma insikten av misslyckande i ultrarapid.

Hannah är långt från sina drömmar. Hon inser det när hon ser på Marnies open mic-spelning. Marnie – gängets misslyckade driftkucku/hackkyckling – visar sig besitta långt fler talanger än vad Hannah med vänner vill erkänna. Shoshanna - trogen rollen som truthsayer - vänder sig mot Hannah och frågar om hon är okej, eftersom...

”I mean like Adam's about to be on Broadway, Marnie's clearly about to be a pop star, and I don't know, you were supposed to be the famous artist in this group and now you're just working in advertising.”

Vad tittarna, men inte Shosh, vet är att Hannah lyckats göra sig omöjlig på jobbet. Efter en havererad intervju på ämnet benskörhet med musikalstjärnan Patti LuPone ger Hannah upp. Hon återvänder till kontoret, förolämpar alla och belönas med sparken.

Adam har flyttat in hos Ray för att öva på sin parodiskt dåliga engelska dialekt och Hannah copear med det genom att förstöra allt som fungerar i sitt liv. AV Club lyckades sammanfatta Hannahs mest definierande karaktärsdrag i en kärnfull mening:

”Hannah’s default mode is seeing a self-destruct button and pushing it to see if the warning is accurate.”

Next up: säsongsfinal!

Saker jag lärde mig:

ALLT angår Hannah!

(När Adam försöker hejda Hannah från att stampa in i Rays sovrum, medan Ray och Marnie sexar, säger han att det inte är hennes business. Hannah svarar: ”Everything is my business”.)

/Jimmy Jimmy_Hak

Jag tänker på den avslutande scenen i avsnittet ”Incidentals”. Denna:

”Samtidigt som framtiden är oviss är den sista scenen, den där Hannah och Adam skumbadar, en trygg hamn. Om de bara kunde stanna där."

Spoiler: de stannar inte där.

I det senaste avsnittet av Girls händer det som vi har väntat på ända sedan Adam landade sitt Broadway-gig. Kollision. Det blir allt mer uppenbart att Hannahs och Adams vägar inte pekar åt samma håll.

I den tredje säsongen har Lena Dunhams karaktär blivit allt mer benägen att falla tillbaka på lyteskomiken. Ibland till den mån att Hannah verkar befinna sig i ett helt annat tv-program än Marnie, Shosh och Jessa. Trenden når sin kulm i den ömsom stilbrytande ömsom skitroliga scenen där Hannah och Adam lajvar främlingar på krogen. Hannah tar på sig sin bästa (?) blondinperuk och mesta (!) putmun och överraskar Adam på krogen med målet att återuppliva deras (Adams) intresse för freaksex.

I en annan del av Brooklyn anordnar Shoshanna en improviserad Jerry Springer-intervention mellan Jessas rehabkompis Jasper och dennes dotter, Dottie. Mötet är surrealistiskt, överspelat och snor skärmtid från säsongens hittills roligaste berättelse.

Tillbaka till Adams och Hannahs rollspel som inte faller ut så som Hannah hade hoppats på. I stället för att hitta tillbaka till ”den gamle Adam” träffar hon en ny sida av den nye.

Saker jag lärde mig:

Att Adam har en sexfantasi som innefattar "Kvinna fast i ett barns kropp" :(

Att någon måste göra ett montage på temat "Hannah går längs Brooklyns gator"

/Jimmy jimmy_hak

Det var i ett tillstånd av nöd och förvirring som Hannah tackade ja till reklamskribentjobbet på GQ. Å ena sidan ville hon inte ge upp sina drömmar om att en dag skriva sin tids generationsroman, å andra sidan ville hon ha råd med hyran. När hon får sin första lönecheck är alla tvivel som bortblåsta.

“Oh my God. I think they forgot to take taxes out. This does not make sense”, säger Hannah när hon försöker avkoda de astronomiska siffrorna. När kollegan förklarar att siffrorna stämmer så bubblar orden ut ur hennes mun:

“This is how much money I make a week? This is a lot more money than my rent!”

Pengar kanske inte kan köpa glädje, men det kan köpa designerklänningar. Till skillnad från inga pengar, som inte kan köpa något. Hannah passerar ett skyltfönster, och backar tillbaka. I nästa klipp bär hon en klänning som Vulture beskriver som ”the most flattering ensemble she’s ever donned on the show”. Det ligger ett mörker i det. Att Hannahs kropp är fabriksinställd på lyteskomik. Men det är en annan diskussion.



Gårdagens Girls var definitivt inte det vassaste i säsongslådan. Till skillnad från Beach House där allt det som de lämnat osagt exploderade över skärmen. I jämförelse kanske Incidentals framstår som ett mellannummer. Men jag är övertygad om att det som händer här kommer att ha bärkraft i kommande avsnitt. Här fortsatte de rada upp dominobrickorna som måste – bara måste! – falla.

Adam får en roll på Broadway och blir så upprymd att han måste springa in på toaletten, fylla munnen med tillknycklade pappershanddukar för att dämpa glädjeskriket han inte kan hålla inne. Det är en vacker scen. Minst lika vacker som den där Hannah spatserar längs gatorna i sin nya, svindyra designerklänning. Adam och Hannah får vad de vill ha och kanske också vad de förtjänar. Men nu är insatserna höga. Och något kommer att ge vika.

* Marnies off-and-on-relation med Ray. Vad händer När Shosh får reda på det?

* Vad händer när Jessas chef märker att hon snott pengar ur kassan för att köpa koks?

* Dessutom är Shoshanna snart färdig med skolan. I spy en intågande panikångestattack.

* Och vad händer när de olika världarna som är Hannahs GQ-jobb och Adams Broadwaygig kolliderar med varandra?

Samtidigt som framtiden är oviss är den sista scenen, den där Hannah och Adam skumbadar, en trygg hamn. Om de bara kunde stanna där.
 

/Jimmy jimmy_hak

Katharsis. Om jag bara får använda ett ord för att beskriva gårdagens Girls. Marnie bjuder in tjejligan till sin mammas flådiga strandhus i Hamptons. Eller en (bra) bit utanför Hamptons. Planen är att vistelsen här ska ge dem utrymme att ventilera den fördämda frustrationen som har byggts upp mellan dem. Här ska de genomföra sina själsliga lavemang för att sedan bygga nya broar och knyta starkare vänskapsband än någonsin förr.

Marnie: ”I thought that this would be a good opportunity to have fun together and prove to everyone via Instagram that we can still have fun as a group.”

I tredje säsongen har girlsen varit mer åtskilda än tidigare. De lever sina liv oberoende av varandra. Perfekta Marnie trillar djupare ner i sin självföraktsspiral (och jag kan inte riktigt klura ut om Ray är en del av den eller inte). Samtidigt befinner sig Jessa och Shosh i sin egen lilla bubbla. Shoosh är busy med sin aspergska 15-årsplan, medan Jessa fortsätter vara Jessa – en utfyllnad i karaktärsgalleriet. Och Hannah har jobbet på GQ och sitt e-bokslimbo att tänka på.

De är upptagna helt enkelt. Och när de väl träffas verkar de inte ha särskilt kul. Som när Marnie tvingade Hannah sjunga karaoke på sitt födelsedagskalas – vilken antipresent. Helgen i strandhuset blir inte som Marnie hade hoppats på. Den blir varken perfekt, förutbestämd eller förutsebar. Den blir kaotiskt spontan och impulsiv. Efter några flarror vin eskalerar stämningen från uppslupen till apokalyptisk.

Shoshanna till Hannah: "Seriously, I have never met anyone who thinks their life is so fucking fascinating. I wanted to fall asleep in my own vomit all day listening to you talk about how you bruise more easily than other people."

Sedan brister det. Och resultatet av ”det själsliga lavemanget” träffar fläkten. Ka-fucking-tharsis!



Bästa repliken:

Hannah: "People have been calling me a narcissist since I was three."

/Jimmy jimmy_hak

I ”Free Snacks” får Hannah ett erbjudande hon inte kan tacka njet till. Som skribent på GQ Magazine. Nåväl, reklamskribent på GQ Magazine. Snarare än att göra de riktiga featurejobben ska hon skriva reklamartiklarna som betalar för dem. Hon blir snart varse om hierarkin bland GQ-personalen. De som pennar annonsartiklar hamnar ganska långt ned på den näringskedjan. Allt det är detaljer när Hannah briljerar på första brainstormarmötet och när det visar sig att kontorets snacks är gratis. Gratis!

Samtidigt i den osannolika kärlekssagan Ray hjärtar Marnie: Ray smyger in på sitt kontor för att ringa Marnie, med anledning av deras kärleksmöte.

Ray: ”Jag ringer för att vi inte ska låta det här påverka vår vänskap.”

Marnie: ”Vi är inte ens vänner.”

Ray: ”Låt det inte påverka det heller.”

Men någonting säger mig att han inte kommer att ge upp så lätt. Och med ”någonting” så menar jag de två-tre scenerna som följer.

Avsnittet tar en vändning från dur till moll när en insikt träffar Hannah i ansiktet. Att tacka ja till GQ-jobbet är att tacka ja till trygghet på bekostnad av drömmen. Det är ett bra skrivjobb, men det är långt från det skrivjobb hon alltid har drömt om. Efter Hannahs bakslag med e-boken kanske trygghet är precis vad hon behöver. Trots det gissar jag att Hannahs vistelse på GQ inte kommer att bli långvarig.




Avsnittet bjöd som vanligt på finfina repliker. Här är två favvisar:

Ray: ”Det heter cappucino, Dean. Inte en ’kopp chino’, ditt jävla djur.”

Joe (Hannahs GQ-kollega): ”Yeah, filthattar är värre än folkmord.”

/Jimmy jimmy_hak

Om du någonsin behövt ett slags bevis på Hannahs oförmåga att relatera till och empatisera med andra människor. Grattis! ”Dead Inside” inleds med att Hannahs möte med redaktören David blir inställt. Davids ursäkt är att han har hittats död i Hudsonfloden. Temat för dagen: döden. Eller framför allt: hur vi reagerar när vi ställs inför den. Hannah blir till exempel mer upprörd över det faktum att hennes e-bok hänger i luften än att David är död. Hennes reaktion får Adam att explodera.

I en annan scen pratar Jessa och Shoshanna om deras vänner som har dött. Shoshanna berättar om diktsamlingen hon skrev efter det att hennes kompis Kelly körde ihjäl sig medan Jessa medger att det var rätt surt när hennes ”favoritvän” Season kolade. När Jessa för första gången ska besöka Seasons grav visar det sig att hon bara iscensatt sin egen död för att undvika Jessas dåliga inflytande.

Avsnittets mest 90-talssjuka scen är den där Hannah, Caroline och Laird leker typ kull på en kyrkogård. Fast den hakar bra in på temat döden och reaktioner på den när de, i sin lek, råkar störa en sörjande familj. Och när Caroline ska förklara för Hannah varför Adam är så empatisk så drar hon en tårdrypande skröna om hur han bjöd sin dödssjuka tolvåriga kusin till skolbalen. Medan Laird snörvlar så missar Hannah poängen helt. Eller snarare, hon kan inte relatera till den på ett känslomässigt plan.

Caroline bara:
"I made it up and you didn't even shed a tear. Your little brow didn't even furrow. That is so fucked up. What's wrong with you?!"

Och överempatiske Laird i bakgrunden:
”Just because it's fake doesn't mean I don't feel it.”

Avslutet är ett briljant mått på hur död Hannah verkligen är på insidan.
 

/Jimmy jimmy_hak

Gårdagens avsnitt var det stora födelsedagsavsnittet. Hannah fyllde 25 och Marnie hade tillsammans med Hannahs föräldrar ordnat ett kalas med en orimligt stor uppslutning. Till och med hennes knarkgranne Laird – som haft på sig samma grungeoutfit sedan Lollapalooza 94 – var där. Avsnittet innehöll klassiska scener som Marnies virala tillika superpinsamma musikvideo, krossandet av Rays hjärta (och ansikte) samt presentationen av Adams crazysyster Caroline.

Om säsong ett och två etablerade Adam som den kufiske bohemen som hyvlar en kanot i sitt vardagsrum och skriver teatermonologer om sina sexuella erövringar, så gör säsong tre det motsatta. Särskilt uppenbart blev det när Adams syster Caroline (Gaby Hoffmann) dök upp från ingenstans – och fullkomligen stal (freak)showen!



Saker spårar ur på riktigt när Hannahs påtände redaktör anländer till kalaset. Han laddar ner gaydejtsappen Grindr på någons telefon, tvingar DJ:n att byta låt och i ett ögonblick av gudabenådad hybris döper sig själv till Mix Master General. Inte nog med att han såg ut som Julian Assange på sträng kokaindiet – han betedde sig ungefär lika rövigt.

Men det går ändå inte att mäta med den gränslösa naturkraft som är Adams syster Caroline. Scenen där hon försöker snärja Ray genom att dansa som en besatt skallerorm och berättar hur hennes jag lämnar kroppen under sex. Ray svarar med att backa ut ur rummet. Om Adams freak-o-meter går till 11 så är Carolines över 9000!

Avsnittet kulminerar i ett av de mest hårresande sluten någonsin.
 

/Jimmy jimmy_hak