Ettor och Nollor, Stakka ”Johan Renck” Boos skildring av ”Göteborgs mörka baksida” har lovvärt genusneutralt hyllats av Götets egen stora lilla lokaltidning GP som en ”spark i skrevet”. Så långt är jag med. De fortsätter: ”jag vet inte hur saker och ting funkar i den undre världen. Men så länge bilden känns rimlig och i alla fall hyggligt trovärdig köper jag historien rakt av. Och Johan Rencks våldsamma drama är inte direkt svårsålt.”
Jag är inte heller så insatt, men själv vägrar jag tro att den undre världen är så här outgrundligt töntig. Och jag vägrar tro att någon 2014 kan koka ihop en sån här produktion utan att vara medvetet trippelironisk allra minst. I denna värld är Göteborgarna från Stockholm, hasch är den tyngsta drogen som finns, man kan hacka hela världen med en laptop, förhörsledarna kan ingen kriminell slang alls. Så uppenbart på skoj! Men nånstans har väl den hamnat hos en tråkig producent som försökt sälja in den som realistisk, istället för Stakka Boos uppenbara vision: en smart drift med oinsatta, over the top-krimdraman med hollywoodkomplex. Nedan följer fem punkter som upprättar seriens status som komedi (läses med fördel efter att man sett serien, tyvärr).
1) Gustaf Skarsgårds karaktär Kalle
Kalle är helt klart den bästa karaktären i serien. Men inte för att han är ett trovärdigt porträtt av en Göteborgs Soprano. Mer som i ett sjukt trovärdigt porträtt av en Stockholmare som flyttat till Göteborg och blivit ledsen för att alla retar honom för att han är en stockholmsjävel, därför stenhårt försökt byta dialekt men gått för långt. Nu är han 35 och lite vilsen men försöker fortfarande komma undan med att säga "Flane", till allas store nöje. Imponerande!
2) "Haschpundaren" Sebastian
Den depraverade haschmissbrukaren, redan med en fot i graven. (Bild hämtad från Ettor och Nollor)
Sebastian, som hämtad ur Beatrice Asks mörkaste fantasier om dödsdrogen "hasch". En depraverad man som gått för djupt ner i det farliga träsket. Där sitter han i en nedkissad, ångestladdad lägenhet på sin obäddade madrass, han är ett tomt skal som enbart fungerar när han får röka sin knarkcigarett. Det är hans enda sätt att hantera vardagen, inget kan han ta sig för om han inte får ta sig en sug på sin dödsdrog. Hasch verkar överhuvudtaget i manusförfattarens värld vara det enda knarket som finns. Exempelvis finns i detta mörka universum "hasch som tagits fram som hästbedövningsmedel", något Sebastian pratar lyriskt om. Som historiens berättare pratar han svärtad pundartugg med obehagliga ord som "scoobydoo" på grund av sin svårt nedsatta hjärnkapacitet. Tankarna går osökt till denna reklamfilmsklassiker:
3) Förhörsledarens totala okunskap om undre världen
Va e de? Nu får du förklara. (Bild från Ettor och Nollor)
Okej, inte så lätt när Stakka Boo hittat på en massa nonsensord. Det återkommande "Scoobydoo" är förstås lika förvirrande som otroligt töntigt, men förhörsledaren ställer sig lika frågande till allt, oavsett vad. "Etta? Nolla? Nu får du förklara!", "Skimming? Vad är det? Nu får du förklara". "Knark? VAD ÄR DET? FÖRKLARA GENAST!"
SPOILER
4) Usual Suspects-slutet
Plottwisten. Så oändligt väntat, så otroligt tråkigt. Klart att Sebastian som satt i finkan... scoobydoat allihop. Skulle det varit ett seriöst menat gangsterdrama hade det givetvis bara gått att se som ett otroligt oinspirerat sätt att få knorr på en dödbakt historia. Men som komedi är det genialiskt! Detta kan de forsätta med. Tips till nya prequelen på Jönssonligan, avslöja att Vanheden egentligen bara finns i Sickans fantasi.
5) Hela brottsupplägget sett i backspegeln
Jaha, så de var egentligen goda skurkar som ville rädda världen från ekonomisk misär genom att skimma allas bankkort. Woop-di-doo. Klart man inte kan sluta en film med att skurkarna som regissören fått en att heja på FAKTISKT är skurkar. Hur sjukt vore det, folk kanske blir skurkar själva då? Men inte nog med att de är goda, de är dessutom också dumma i huvet. Hur ska de omfördela pengarna till HELA VÄRLDEN när de behövde hasch-Sebastian för att sälja kreditkort till krogbesökare och carda glassmaskiner på nätet och sen sälja dem på Kvibergs marknad för att få stålar i handen? Blir väldigt många glassmaskiner. Klassisk Jönssonligan-comedy om ni frågar mig.
