Winhill/Losehill – musikaliska dramaqueens

16:43 25 Feb 2015



Hyllningskörerna för debutalbumet Swing of Sorrow gav mersmak snarare än prestationsångest, och nu är de tillbaka med ny skiva. Winhill/Losehill hittade sig själva i andras tolkningar av deras musik.

Winhill/Losehills förstaskiva gjorde svenska musikskribenter överlyckliga och den hyllades av en enig kritikerkår. Det hade därför inte varit konstigt om bandets medlemmar åtminstone haft ett uns av "svåra andraskivan"-ångest när arbetet med uppföljaren började, men enligt Jonas Svennem, bandets sångare och låtskrivare, tänkte de aldrig så.
– “Det svåra andraalbumet” var som en catchphrase, en slogan, som andra använde. Själva kände vi att vi hade släppt en skiva och folk gillade det, så vi ville göra det igen. Det var väl någon sorts bekräftelsebehov som blev en del av drivkraften till en början. Sen tog musikens makt över och då går det inte att styra vad som händer.

I pausen mellan skivsläppen fick bandet chansen att jobba med Göteborgssymfonikerna och Norrlandsoperans Symfoniorkester, och det var i det samarbetet albumet Trouble Will Snowball hittade sitt sound. Winhill/Losehill jobbade sedan tidigare på nya låtar, men när de tog med sig dem till en fullskalig symfoniorkester upptäckte de något nytt i sin egen musik. 
– Det var en utomkroppslig upplevelse att sitta där och lyssna på när Norrlandsoperan spelar musik som kommer inifrån en. När vi själva kom in på scen för att spela med dem var det som att vi var värsta idioterna. Den upplevelsen gjorde att jag såg min musik, men också musik i allmänhet, i ett nytt ljus, säger Jonas Svennem.

Av någon anledning har Winhill/Losehill en tendens att bli inbjudna till kulturens finrum. Utöver gästspelen hos ovan nämnda symfoniorkestrar har de stått på två av Dramatens scener, alltså rum som inte alla popband släpps in i.
– Det skiner igenom hur mycket vi älskar musik, instrument, harmoni och klanger och det är något de som sysslar med orkesterverk kan relatera till. Det fanns en brygga som kunde byggas mellan oss, och bli något väldigt mäktigt, säger Jonas Svennem.

Skivan är hälften så lång som den 19 låtar långa debuten, men trots det beskriver han den som mer världsomfattande. Swing of Sorrow hade en tydlig inspirationskälla och en väldigt personlig sådan; Jonas Svennems mamma gick bort. Trouble Will Snowball är fortsättningen på det livet, men det rymmer andra historier. Andrasingeln Working on the Side handlar till exempel om människor som tvingas på flykt.
– Om man gjort en skiva som Swing of Sorrow kan en reaktion vara att “nu gör vi den politiska skivan, nu gör vi en Umehardcoreskiva, nu ska vi skriva om att inte äta kött!” Men texten till Working on the Side är Carls (Åkerlund, textförfattare, reds. anm.) känsla av att “det här har jag läst så mycket om, funderat mycket på och blivit berörd av”. För mig är det bara en fantastisk text som handlar om väldigt många saker. Berättelsen här har en samtida inspiration, men samtidigt känns den tidlös.

Trouble Will Snowball är en stor, dramatisk skiva när det kommer till sound och uttryck. Att få jobba med låtarna tillsammans med en fullskalig orkester tonade förstås inte ner den delen av Jonas Svennems skrivande.
– Det vi gör är ofta storslaget och filmiskt, och jag älskar det. Jag har aldrig tänkt att jag ska göra en orkesterskiva, för mig är det bara musik. Men jag är kanske en musikalisk dramaqueen.

Winhill/Losehill är just nu på Sverigeturné. 
Läs även: Patrik Forshages recension av Trouble Will Snowball.

 

Stad: 
Kategori: