
"Varför ta livet av sig när man kan förpesta livet för andra?” I blå lösögonfransar, orange plastklänning, rosa strumpor och skyhöga plattformsboots klampade hon in på en catwalk i ett hav av gosedjur och pop-kulturskräp.
Och in i mitt hjärta. Nej, min hjärna. Stina Kajaso – ena halvan av norska performancegruppen Sons of Liberty – lekte runt därinne när hon gästade Kilen förra våren med showen Knif. En tonårs-trashig Valerie Solanas i splatterversion som med Carolas tungomålstalande som soundtrack högg åt alla håll (lattekultur, nycirkus etcetera), drack rött glitter ur en nackad My Little Pony och såg världen som en jättepiñata att gå loss med brännbollsträ på. ”Civilisationskritisk undergångspessimism och euforisk glädjeextas på en gång”, skrev jag då. Får se om det blir lika mycket extra allt när Kajaso och hennes artypartner Lisa Lie uppträder på Sekt på Kulturhuset den 2 oktober. Om du har missat det när du läser det här behöver du inte misströsta. Inte bara för att Kajaso verkar skriva på en uppföljare till Knif, utan för att en massa annan performancekonst klampar in nu. Till och med på de stora institutionerna: Nya internationella gästspelsscenen C/o Stockholms Stadsteater öppnade i slutet på sommaren och i vår startar konceptet Dramaten& som ska ”öppna fler dörrar till Dramatenhuset” i form av samtal, performance och konserter. Och så är det äntligen dags för den där plattformen med förnamnet ”perfekt” att hålla festival.
1 Perfect Performance
Festival, Dansens Hus, C/o Stockholms Stadsteater, Dramatiska Institutet, Teaterhögskolan, Kulturhuset, den 23–31 oktober
De outtröttliga bakom scenkonstplatt-formen döpt efter texten på en schampo-flaska ger oss ännu en chans till samtida europeisk scenkonst. Inför deras fjärde festival kan man dock spåra en viss trötthet. Nämligen på att tvinga in konsten i genrefack. Temat är därför rätt och slätt ”teater” och programmet rymmer högkvalitativ internationell sådan av folk som ”högaktningsfullt ignorerar vilken disciplin de placeras i”. Som Gob Squad, Superamas, Nature Theatre of Oklahoma med flera.
2 Femårsplanen
Gunilla Heilborn, C/o Stockholms Stadsteater, den 15–21 oktober
C/o fungerar som en av scenerna under Perfect Performance-festivalen, men från det ordinarie programmet planerar du in den nya föreställningen av Gunilla Heilborn – koreografen, performancekonstnären, filmaren, vinnaren av Nöjesguidens Stockholmspris och mästaren på lakonisk naturhumor och
att vara ironisk och varm på en gång.
3 Scener ur ett äktenskap
Dramaten, till och med den 22 november
Stefan Larsson har elegant trätt en tunn nylonstrumpa av samtid över det tv-kända äktenskapsdramat, och låter oss se sjuttio-talet där bakom med hisnande dubbelexponeringseffekt. Små och stora grepp – allt från att låta prince charming Jonas Karlsson spela supersvinet Johan, till att kostymera honom i ålderskrisängsligt slimmade små sneakers när han har lämnat sin fru för en yngre kvinna – gör uppsättningen till smart Lilla scenen-terapi (de i salongen är de på scenen). Liksom, Ingmar Bergman med en sorglig ton av Seinfeld-slap bass i bakgrunden.
4 Do Animals Cry
Meg Stuart/Damaged Goods, Dansens Hus, den 16–17 oktober
Dessa höstliga danscravings! En sval vind om smalbenen… så kommer genast längtan efter att i skymning snedda över Norra bantorget mot Dansens Hus upplysta foajé. Vad sägs om dansant dysfunktionell familjeträff med Frankie Fucker, Honey och Little Shit?
5 Rena rama verkligheten
Teater Brunnsgatan Fyra, urpremiär den 2 oktober
Just nu vet jag inte mer än att höstens första på Brunnsgatan är en monolog av Kristina Lugn, för Anita Wall. Det räcker för mig.

