Foto: Viktor Flumé
han trivs bäst i trakten och för vilka han egentligen gör musik.
Om du tittade på tv förra hösten, eller har rört dig i Stockholms kollektivtrafik den senaste tiden är risken överhängande att du har sett Malcolm B:s ansikte. I somras blev Stockholms tunnelbanestationer och stadsbussar tapetserade med ofantligt många bilder på honom under en kampanj från Adidas, men det var redan under förra höstens omgång av svenska X-Factor som Malcolm B kom in i våra liv. Det var då svenska talangjakten skulle prova nya format och man tog in den nya spännande musikformen ”rap” för att se hur den stod sig bredvid den mellanmjölkspop som annars varit huvudingrediensen.
Malcolm B tillförde en dittills oskådad kaxighet inom genren. Kanske för att han redan innan han värvades till programmet var en ganska etablerad artist i de mer obskyra kretsarna av Stockholms hiphopvärld. Eller kanske för att han spelade rollen – han var ”den där shonnen” från Bredäng, som för första gången skulle representera en hel kultur och dess tävlingsbesatthet i prime time-tv. Vad det än var tog det inte lång tid innan Malcolm B erövrade publiken. I alla moment där publiken hade något att säga till om sprang Malcolm cirklar runt motståndet.
Till slut åkte dock Malcolm ut, utröstad av juryn, och segern gick till en annan. Lika gott, för enligt talangjakts-facit är det förlorarna som är de stora vinnarna – Darin, Amanda Jensen och Danny Saucedo var alla på pappret förlorare i talangjakten, men vinnare av artistkarriärer. Malcolm B kom ut i rampljuset redan exponerad för en stor publik, med en stadig grund i den svenska hiphopen och som mest med över 80 000 Instagram-följare. Bättre förutsättningar hade ingen kunnat drömma om.
Ändå har det dröjt ett år innan Malcolms debutalbum stod klart. Malcolm har släppt två singlar under året – den west coast-studsiga Den där shonnen och Neptunes-doftande BRD (Bergsprängare) med tillhörande videos. Nu är albumet Tid & rum färdiginspelat, ett spretigt förstlingsverk som är kvitto på en 23-årings samlade livserfarenheter och musikaliska intryck.
Det här året är inte vilket år som helst. Under 2013 har svensk hiphop nått oanade höjder – kulturellt och medialt. I skrivande stund har rapparen Petter sålt ut Berwald-hallen tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester tre gånger om, Linda Pira har haft en egen tv-serie och Abidaz har prytt Nöjesguidens framsida. Till och med Dagens Nyheter har en blogg helt tillägnad bevakningen av svensk hiphop, så förväntningarna på X-Factors påläggskalv är inte små.
Jag träffade Malcolm i hans hemtrakt för att, under en promenad i duggregn och bland gulnade löv, prata om det gångna året, förväntningarna, och vart han ser sin plats i den svenska popens stjärnhimmel.
Hur kändes det att komma ut ur X-Factor-bubblan?
– För mig som är lite konstig och blyg kändes det skumt. Det var som att vara ett djur i zoo, alla kollade på mig och jag visste inte vem som egentligen tyckte om min musik och vilka som bara gillade att se en ”kändis”. Jag gillar att vara i trakten, för här känner jag folk och folk känner mig. Men jag vande mig till slut, och det gick över efter ett tag. Jag vet att av 100 personer finns det kanske 10 som verkligen uppskattar det jag gör, och det är dem jag försöker fokusera på.
Varför har det tagit så lång tid för albumet att komma?
– Jag ville hitta tillbaka till min comfort zone. När jag åkte ur X Factor var jag känd som ”X Factor-Malcolm” och det var någonting jag absolut inte ville vara. Det var mycket stress och en massa människor involverade som kanske inte skulle ha varit det. Det tog en stund för mig att hitta tillbaka till mitt rätta element.
Hiphopen är väldigt mätbar nu med exakta siffror på YouTube-visningar och Instagram-följare, hur förhåller du dig till det?
– Jag försöker att inte tänka på det. Självklart var det kul ett tag när man postade något på Instagram och fick tusentals likes, men efter ett tag försvinner det också. Att ha 4 000 vänner på Facebook är aldrig vad det har handlat om för mig.
Hur hanterar du förväntningarna?
– Jag tycker att det är bra att de finns där, jag jobbar bäst under stress. Då känns det som att jag har något att bevisa. Jag vet att jag har stor potential. Det sägs att man inte ska prata bra om sig själv som till exempel Kanye gör, för att vi lever i Sverige och vi har Jantelagen här, men jag ser mig själv där uppe bland de största.
Hur har du mottagits av fansen efter så lång tystnad?
– Haha! Det finns hardcore-fansen och X-Factor-fansen. Och det är hardcore-fansen jag vill tillfredsställa. Jag vill att de ska känna att det jag gör är inspirerande, och att det tar musiken till en ny nivå. Jag vill inspirera nästa generation att bli ännu bättre än jag. Som med all konst är musik något man lämnar efter sig, och jag vill kunna se tillbaka på det jag lämnar efter mig och vara stolt.
Hur känns det att släppa ett album nu? Konkurrensen är ju stenhård!
– Det är skitbra att konkurrensen finns. Om en vinner, vinner alla – man gör något stort för hiphopen. Jag blir själv hypad av att höra något bra och som får mig att bli motiverad att bli ännu bättre.
Tycker du att det tävlas tillräckligt i Sverige? Är inte alla rappare lite väl kärvänliga med varandra?
– Nej... I Sverige ska man inte tycka att man är något, och då ska man inte skryta. Men anser man att man är bäst ska man säga att man är bäst, eller bara helt enkelt visa det genom sin musik. Alla rappare är bästa kompisar i Sverige, det är i och för sig bättre än att alla krigar mot varandra. Jag har själv inte problem med någon, men jag ser mig själv som en av the top dogs, och det borde de också göra.
Berätta om Tid & rum!
– Det här är mitt debutalbum, och det är mitt livs berättelse, saker jag har varit med om hittills, platser jag har besökt och livsöden jag har sett. Det heter Tid & rum för att varje enskild låt representerar en tid och en plats. Jag tycker att det är viktigt att vara bred och experimentera.
Det känns som att du har tro på framtiden?
– Det är för att jag vågar tro. Jag vill att jag ska vara en av de här människorna som får musiken att gå framåt. Jag gör det här för att folk ska kunna relatera till det och må bra av det. Jag är redan mentalt på nästa skiva.
Tid & rum släpps den 13 november.
