På plats nummer tio hittar vi den första skrivande journalisten på listan - Sveriges mest aktade frilansare Jan Gradvall. Hans närvaro på sociala medier och som ständig jurymedlem i alla musikpriser tänkas möjliga, har medfört att Gradvalls ord om ny eller gammal musik fortfarande väger tungt, ja, kanske tyngst.
Du är med på Nöjesguidens lista över musikbranschens 100 mäktigaste. Känns det rimligt?
– Med tanke på det gensvar jag får varje vecka för det jag skriver i DI Weekend, svar ja. Det känns som svenskar aldrig varit mer musikintresserade än just nu. Spotify och i första hand YouTube har gjort att läsare är mer vetgiriga än någonsin. Som journalist har jag också blivit känd som någon som i första hand vill prata musik med artister jag intervjuar. Det gör att jag hela tiden blir erbjuden exklusiva intervjuer, inte sällan av artisterna själva
Hur förvaltar du din maktposition? Och hur påverkar den dig?
– Jag tar den låtsasvaluta som är makt och växlar in den till självständighet. Jag tar mig till exempel friheten att inte följa vad skivbolagen skickar ut, utan letar hela tiden upp egna album att skriva om. Det skulle jag inte kunna göra om jag inte upplevdes ha makt. När det släpps över 100 nya album i månaden handlar recenserande allt mer om urval.
Hur tror du att makten i musikbranschen har förskjutits de senaste åren?
– Skrivande journalister har alltid haft väldigt liten i makt i förhållande till människor som jobbar på radio och teve. Så är det fortfarande. De som har mest makt i dag är nog de som jobbar på Spotify. Makten förskjuts hela tiden. Jag tycker sociala medier fört med sig något nytt och bra på så sätt att journalister nu är lika bevakade som artisterna. Man kommer inte längre undan med att vara trött eller slarvig.
Hur ofta försöker skivbolag, pr-personer och managers muta dig?
– De försöker oavbrutet muta mig. Det är deras jobb att göra det. Om man inte inser att man som mediehen hela tiden utsätts för mutförsök så är man naiv. Men mutorna kan vara svåra att upptäcka på så sätt att de aldrig konkreta, det handlar mer om att man utsätts för olika doser av trevlighet. Jag går nästan aldrig på pressfrukostar eller presentationskvällar. Däremot är jag helt korrupt om någon bjuder mig på sprit på en konsert.
Vilken enskild person skulle du sätta som Sveriges mäktigaste i branschen?
– Max Martin.
Vilken svensk artist skulle du säga har mest inflytande just nu?
– Jag skulle älska om det vore Darin. Jag tycker han är toppen.
Har du någon gång begått ett sådant tjänstefel (i en recension eller liknande) att det hade kunnat kosta dig din maktposition?
– Sorry att göra en Annie Lööf men vänder lite på frågan. När jag recenserade för Nöjesguiden på 1990-talet totalsågade jag Suedes andra album. Sonys chefer blev vansinniga och drog tillbaka alla annonser i Nöjesguiden som straff och påtryckning. Men Nöjesguiden dåvarande ägare och redaktör berättade aldrig det för mig. De ville att jag skulle fortsätta skriva precis som jag ville utan känna påverkan från andra. Jag minns även hur hatad jag blev av rocketablissemanget när jag skrev att jag tyckte Pet Shop Boys var bättre än all rock. Jag tror att om man inte ser till att själv hota sin maktposition så har man snart ingen makt. Då är man bara trött.
Se hela listan med musikbranschens 100 mäktigaste här.
