Maria Ramnehill: "Att vara trans är att vara fritt villebråd för medias hat"

14:38 6 Oct 2014

Candy Darling i "Livet är en schlager" är ingens transexuella bror. Foto: Mats Bäcker

På middag med mina föräldrar i helgen pratade vi om näthat. De undrade om jag råkat ut för det. Jag tror att jag har det, men jag blockar snabbt och jag läser sällan mailen. Jag behöver inte nätet för att hitta hatet.

DN skriver om en ny teknik för att återställa en skadad penis, men den funkar tydligen inte på "kvinnor som vill genomgå medicinsk könskorrigering" – eller "byta kön", som det lät i originaltexten. Transmän är enligt DN:s vetenskapsredaktion kvinnor, oavsett juridiskt kön. 

Jag läser på Nyheter24 att Jennifer Lopez pojkvän eventuellt har varit otrogen med transkvinnor, och det är så konstigt att de flera gånger skapar rubriker genom att ifrågasätta om han är hetero. För helt klart är transkvinnor, neovagina eller ej, män. Så fort något rör en transperson är det sensationellt nog att skapa rubriker av bara det. Vi behandlas som freaks.

När SvD recenserar Livet är en schlager kallas huvudrollens syster, transkvinnan Candy Darling, "hennes transsexuella bror" och "han". Sveriges Kommuner och Landsting har missförstått vad det betyder att tvångssteriliseringarna av transpersoner enligt domstol bryter mot mänskliga rättigheter. De skriver i ett remisssvar om insemination för ensamstående personer att transmän, som de konsekvent kallar KtM-personer* för att slippa skriva ut "män", inte borde få tillgång till insemination. Oklart varför, men tydligen kan det vara dåligt för barnet att ha en förälder som är trans. Det skapar oreda i släktskapsförhållandena.

Sveriges Kvinnolobby svarade på samma remiss, och förutom att helt avfärda att ensamstående kan bli föräldrar, fokuserade de på transkvinnor. Det är tydligen väldigt, väldigt viktigt att transkvinnor inte nämns i samma andetag som riktiga kvinnor.

I Dagens Nyheter kan man skriva såhär objektifierande, dehumaniserande och förnedrande om transkvinnor som "freaks". På Expressen behandlar man en person som som ett spännande byte, att jaga ner och visa upp för hela världen, om han enligt ett rykte, startat av transmisogyna stå upp-komiker i USA, kanske transitionerar. Privatliv finns inte. Gud vet att det kan vara en nog smärtsam process utan det. För att inte tala om DN:s ledare om att transpersoner inte förtjänar att bestämma över sina egna kroppar.

Och i verkligheten kan män trakassera en och reta sin polare med den perversa tanken att han skulle tända på en transkvinna. Män kan säga åt en att "det är lugnt, jag vet vad du är". Män kan, när de inser att de raggar på en transkvinna, tafsa på hennes bröst för att känna om de är äkta. De kan spotta på oss. Kasta oss av bussen.

Så nej. Jag bryr mig inte om anonyma troll. Att vara trans är att vara fritt villebråd. Vi har inte ens skydd för hets mot folkgrupp. Föraktet för transpersoner är så normaliserat att det kallas humor, underhållning eller bara objektivitet. Så utbrett att vi självklart inte har rätten att bestämma över våra egna kroppar. Anhörigas känslor är viktigare än våra. Det är så normaliserat att ni inte ens lägger märke till det. 

Ni anser att cispersoner är bättre än transpersoner och att okorrigerade ciskroppar är bättre än korrigerade transkroppar. Ni har indoktrinerat transpersoner att tänka samma sak. Och därför hatar jag er. Kalla det näthat om ni vill.

Maria har även skrivit om Jared Letos roll som transkvinna i Dallas Buyers Club, där en liknande problematik blir smärtsamt tydlig.

*KtM = "kvinna-till-man".

Stad: 
Kategori: