Kvinnorum och nagelkonst

Destiny’s Child, nagelkonst och samtal om sexuella övergrepp. Det är beståndsdelarna i Karin ”Kakan” Hermansson verk Girls Club.

Verket är en del av Konstfacks examensutställning där hon precis avslutat sin master-utbildning i keramik och glas. Något symboliskt i ett av sidorummen till utställningshallen ”Vita havet” står Kakans gigantiska fingrar i keramik med fantastiskt gjorda naglar. Ställda på piedestaler spretar de upp mot taket, med nagelmotiv föreställandes Destiny’s Child och med My Little Ponnys och rosor i keramik och fastlimmande diamanter. Tända ljus satta i spräckliga keramikljusstakar skapar en viss ceremoniell stämning i den sterila utställningslokalen.

På väggen visas en tillhörande 30-minutersfilm där konstnären i enrum målar tre kvinnors naglar, samtidigt som de pratar om sexuella övergrepp. Det är en intim skildring av ett tryggt rum, där samtal om nagellack och vilka färger man gillar blandas med kvinnornas berättelse om svåra saker de har varit med och hur det ändrade deras syn på sex och våld.

– Det handlar om det låga värdet i det rosa och glittriga som vi kopplar samman med tjejer, säger Kakan. Jag jämför det med den låga statusen i konsthantverk, men också med r’n’b som har en låg status eftersom det är en svart estetik. Verket handlar om det kvinnoseparatistiska rummet och vad vi pratar om där. Hur det är reducerat av makten, det vill säga män, till någonstans där vi bara sitter och skvallrar, fastän vi egentligen skapar starka nätverk.

Separatism ses som något väldigt radikalt, men de flesta kvinnor kanske ändå har behov av miljöer med bara kvinnor i vardagen?

– Ja, jag fokuserar på vad jag kallar det ”ickepoliska separatistiska rummet”. Det är inte när 15 anarkafeminister träffas och planerar att spränga en porrbil, utan de som inom citationstecken blir naturliga. Det kan vara omklädningsrummet efter handbollen eller ett möte i sminkdisken. En kopp kaffe, en promenad eller en bilresa. Det måste inte vara ett aktivt val även om jag ser dem som mer eller mindre aktiva.

Vad har de för funktion för kvinnor tror du?

– Att höja självförtroendet och självkänslan. Man blir inte utsatt för härskartekniker och direkta förtryck. Man blir sedd på ett sätt som man inte blir av män.

Ser du nagelkonst som ett hantverk?

– Absolut, men det är ganska dyrt att göra sina naglar med akryl. Alla har inte råd med det. Men det är intressant eftersom det är så småskaligt. För mig som keramiker och konsthantverkare handlar det inte om tyst kunskap som sitter i händerna utan att man behöver tänka. Det är som med drejande, hur mycket jag än läser på kan jag inte dreja förrän jag lär mig det med kroppen.

Får man vara galnare med naglarna jämfört med andra delar av kroppen?

– Det tror jag. Det är ändå en så liten yta. Det är tillåtande. Men det säger mycket om personer. Jag har så ovårdade naglar, jag brukar skylla på att jag är keramiker och lesbisk men… Kolla på de här! Non-existing. Senast hade jag rätt fina naglar men jag biter ner dem.

Har nagelkonst låg status för att det handlar om kroppen, att man gör sig själv fin?

– Nej, det anses fult för att det handlar om kvinnans kropp, inte bara kroppen i allmänhet. Det är stor skillnad i synen på den manliga och kvinnliga kroppen. Men nagelbranschen är såklart sexistisk och kapitalistisk och vill sälja och forma. Man ska se ut på ett visst sätt för då är man fräsch och tilltalande för det andra könet. Det är väldigt heterosexistiskt.

Jag kan ha svårt att förhålla mig till mode och skönhet som ett kvinnligt intresse, för även om det är kreativt är man i stort sett tvingad till det. Hur tänker du kring det?

– Ja, jag kan tycka att det är pacificerande som intresse. Jag brukar säga ”varför shoppa när man kan ha en feministisk diskussion”, men man kan ju ha det under tiden. Det är viktigt att man inte skuldbelägger någon för att den har ett typiskt kvinnlig intresse.

Är det viktigt att hitta det kreativa i det kommersiella? Eller det kanske är konstigt att göra den uppdelningen?

– Det blir väldigt skuldbeläggande. ”Du får gilla mode men bara om du har en feministisk analys!” Så tycker inte jag att det är. Elin Kling, do your thing… Det gör ingenting att jag inte har samma intresse. Att göra skillnad på kvinnor och kvinnor, det är jag inte intresserad av.

Du blev plåtad för Blondinbellas tidning Egoboost nyligen?

– Ja, jag vill gärna att tjejerna som läser ska få se något annat än hennes kapitalistiska bullshit. Att de fattar att man kan vara ihop med en tjej och att man kan figurera i tv och media utan att väga 40 kilo. Att man kan vara feminist. Jag hade velat läsa om en sådan tjej när jag var yngre.