Krönika: Mode utan shopping

15:52 8 Jun 2011

Kan man skriva om mode utan att brinna för mode? Man får lätt intrycket av att alla som arbetar inom modebranschen gör det. Brinner. Förtärs inombords av en het, magisk eld som ger dem ork att fortsätta. Ett modekall som tvingar dem. När de föddes tändes en liten modestjärna ovanför Södra BB som de sedan dess har följt. De har inte ens tid att äta för att de är så upptagna med att följa sitt kall. Det är därför de är så smala. Det är det här som skiljer agnarna från vetet. De som brinner och de som inte brinner.

Jag kan erkänna på en gång att jag inte brinner för mode. Jag kan även avslöja att de flesta jag känner som arbetar med mode har en mycket ambivalent inställning till sitt jobb. Jag tror att ambivalensen är nyttig. Som skrivande människa behöver man en viss distans till det man skriver om. Inte en fullständig sådan men en hälsosam.
Ibland undrar jag vad det är som får mig att fortsätta bry mig, trots anorektiska modeller, sexistiska annonser, dåliga arbetsförhållanden för oss och för de som syr kläderna på andra sidan jordklotet. Trots att själva jordklotets välbefinnande hotas av överkonsumtion. För mig är det främst en vilja att motverka det myckna bullshit som skrivs och sägs om mode. Alla tomma ord, brist på ansvar och oförmåga att se den egna delen i systemet. Moderetoriken finns överallt, ändå verkar de flesta lägga liten vikt vid den. Men ta en titt på det här ganska vanliga bloggresonemanget; ”Jag behövde lite förändring, så jag köpte den här tröjan från valfritt märke.” Förändring? Tröja? Kom inte och säg att det här inte betyder något. Att det inte säger något om vår tid. Jag vägrar tro det.
Framförallt finns mode överallt. Alla bryr sig om det. Alla bär kläder. Varför skulle inte det förtjäna lite eftertanke? Mode är så tätt förknippat med relationen mellan våra kroppar och våra jag. Kroppen är västvärldens största neuros. Jaget och individen däremot idealiserar vi. Vi har satt dem i motsats till varandra och sedan står vi däremellan och velar. Någonstans där finns också modet. Ett förhandlingsverktyg, kan vi kalla det.
Men det behöver inte krånglas till så mycket egentligen. Det finns intressanta saker att skriva om inom mode. Intressanta människor att prata med och om. Saker som behöver tas upp. Mest förtjänar ni modejournalistik som vågar vara mer än bara shopping. Jag tycker verkligen att ni är värda det.
Jag kommer inte berätta för er vad ni ska köpa eller vad som är coolt. Jag räknar kallt med att ni får sådan information från annat håll, vare sig ni vill det eller inte. Jag kommer inte att skriva om ett märke bara för att få sitta längst fram på visningen sedan. Jag kommer inte skriva om produkter i utbyte mot att få gå på pressfrukostar. Jag kan titta på närbilder på nätet efteråt. Göra min egen frukost med kaffe och ostsmörgås. Tack så mycket. 
Nöjesguiden råkar vara en tidning som inte handlar om mode så mycket i övrigt. Det tillåter mig att vara lite mer oberoende, vilket jag är jag glad för. Ni får gärna höra av er med tips och åsikter!

Stad: 
Kategori: