Jag minns när jag var 19 år och för första gången hade fått vänner som gick fram till bokhyllan det första de gjorde på festen istället för att gå fram till spritskåpet, som de hade gjort i Ängelholm. Om ett hemsläp var i faggorna placerade jag ut imponerande böcker bredvid sängen. Jag såg fram emot hur mitt hem skulle se ut som ett bibliotek med palmer och orientaliska mattor hemma hos en rik dandy i slutet på 1800-talet. Idag har välbärgade män inte längre bibliotek som statusmarkör, de har skrytelektronik och obekväma designmöbler. Det är länge sedan jag såg någon sitta nedsjunken i en bok på tunnelbanan. Ansiktena är slukade i ett hav av smartphones och deras ögon lyser med koncentrationen hos någon som läser en livsomvälvande text om tillvarons innersta väsen, medan de i själva verket tittar på en film på Facebook med en hundvalp som kryper in i en kartong.
I Expressen skriver Anders Mildner om hur den fysiska boken håller på att förlora sin funktion som kulturell identitetsmarkör. I en tid då allting finns digitalt är det inte längre samlandet av fysiska objekt som definierar identiteten, istället handlar det om att skylta med vanorna i realtid. Kanske kan det ge positiva effekter på läsandet. Nu räcker det ju inte att ha lite skrytböcker ståendes i bokhyllan, man måste ha läst dem och kunna ge insatta analyser av dem i feeden och på festen. Dessvärre visar studier från SCB att läsandet minskar bland ungdomar i allmänhet, och att skillnaderna i läsförståelse mellan socioekonomiska grupper är större än tidigare. Sverige halkar ner till medelbetyg i internationella läsundersökningar. Jag minns de deprimerande läroböckerna från åttiotalet som vi läste på svenskalektionerna på högstadiet och hur oinspirerad jag blev av dem.
Det faktum att 23 av eleverna som togs in på lärarutbildningen i höstas skrev 0,1 poäng på högskoleprovet gör det uppenbart att bildning inte längre har den status den förtjänar. Jag tror inte att lösningen på minskat läsintresse är att försöka glamourisera litteraturen och marknadsföra den som en sexig livsstilsaccessoar, genom att låta Blondinbella dela ut priser på Augustgalan. Bonnierförlagen har lanserat ett nytt ”bookazine” (ryyys!) som heter Books and Dreams och är ”ett magasin med bokkänsla”. I varje nummer får du personliga möten med kända författare, inspirerande drömresor, inredning, hälsa, mat & vin och skådespelaren Michael Nyqvists funderingar och reflektioner i hans krönika enligt presentationen på hemsidan. I en tid då man måste ha varit med i tv innan man ger ut en roman (förr var kronologin den omvända) och vi matas med infotainment i tusen distraherande mediekanaler försöker bokförlagen hitta nya strategier att skapa relationer till kunderna (som förut kallades läsare).
Faran med det är att litteraturen börjar marknadsföras som en underhållningsupplevelse man ska gilla på Facebook. En smart författare sa mig en gång att bra litteratur inte ska gillas, den ska väcka helt andra och besvärligare känslor.
Bäst just nu
Stalinhusen
Ricarda Junge
Thorén och Lindskog
En modern tysk spökhistoria som gör nattsömnen komplicerad. Lena separerar från sin man och blir kvar ensam med sin son i ett av de praktfulla Stalinhusen i Berlin. Både huset och hyresgästerna är fortfarande starkt präglade av DDR och plötsligt börjar märkvärdiga saker hända. Är det tiden som går igen?
Mandarinerna
Simone de Beauvoir
Norstedts
Nyutgåva av Beauvoirs vackra roman om några intellektuellas oroliga tillvaro i Europa efter kriget.
Henrik Arnstad
Älskade fascism
Norstedts
Fascismen har framtiden för sig. I den här spännande reportageboken argumenterar Arnstad för att 2000-talet riskerar bli fascismens stora århundrade; det är den enda ideologi som erbjuder framtidstro idag och den är inte längre bara ett tomt skällsord.
