Kortfilmen "Indigo" förmedlar utanförskap på 19 minuter

16:31 12 Aug 2014

Cissi Forss i en klassisk bil-i-New York-scen.

På Way Out West hände inte bara alltifrån Outkast-debaclet till Lorentz avslutande magi – det fanns även en filmdel av festivalen. Där visades på torsdagen filmen Indigo, med Cissi Forss och Johan Matton i huvudrollerna. 

Cissi Forss spelar en variant av sig själv, en skådespelerska i New York, och Johan Matton ett cykelbud som, likt Cissis karaktär, brottas med sin identitet. Regisserat har Paul Jerndal gjort. Och filmen är bara 19 minuter lång. Vi pratade med Cissi Forss och Paul Jerndal om filmens kärna.

Cissi, du har ju medverkat i både kort- och långfilmer, gjort TV och reklam. Hur är kortfilmsformatet att jobba med?
– Det enda som skiljer kortfilmsformatet med andra produktioner är egentligen att en historia ska berättas på väldigt kort tid. Vilket är kul! Det finns inte tid för onödiga scener utan bara det absolut viktigaste ska med. En konst att få till, men Palle som är regissör är en mästare på det.  

Hur många insikter om utbrändhet, depression och ensamhet hinner man egentligen förmedla på 19 minuter?
Cissi: – Det man hinner förmedla är en känsla av utanförskap och tomhet. 
Paul: – Jag tror mycket att de viktigaste insikterna inte förmedlas bäst i själva filmen utan istället i de samtal som Indigo förhoppningsvis uppmuntrar till. Vi hoppas ju förstås att poängen att vår insida är viktigast framgår tydligt men drömmen är ämnet ska bli mindre skambelagt och mer som en naturlig del av våra vardagliga samtal. 

Cissi, hur funkar det att spela en karaktär som är så lik dig själv?
Cissi: – Märkligt nog var det behagligare än vad jag trott. Eftersom min karaktär knappt har några repliker i filmen så var det bara att spela ur känsloregistret vilket var underbart att få plocka ur.  
Paul: – För att skapa en trovärdig karaktär har samspelet med Cissi varit avgörande. Tillsammans har vi kunnat forma hennes karaktär mycket tack vare hennes egna erfarenheter. Det var dock sjukt plågsamt när vi filmade ångestscenen eftersom jag känner henne så väl. 

Varför förlades premiären just till Way Out West?
Paul: – Det här är ju vår drömfestival att få gå upp på. Filmen har så sparsam dialog och istället väldigt stort fokus på visuellt berättande, ljuddesign och inte minst musik. Vår vän Frida Sundemo står bakom hela soundtracket. En musik- och filmfestival som WOW känns därför lysande bra.

Det känns som att det är en film som har varit viktig för er att spela in. Varför?
Cissi: – Jag har själv gått igenom en period av panikångest och utbrändhet. Att få vara med i en film som har ambitionen att skapa samtal kring psykisk ohälsa kan inte kännas mer viktigt! 
Paul: – Jag gick in i väggen för drygt två år sedan. För mig har Indigo varit ett oerhört bra sätt att kunna ta mig tillbaka. Från att ha varit helt tömd på energi har jag via Indigo idag hittat tillbaka till något som vi hoppas kan stärka andra. Mer meningsfullt kan det inte bli. 

Här hittas mer information om filmen.

Stad: 
Kategori: 
Se alla artiklar om: 

Fler artiklar