Konsertrecension: Cashmere Cat på Kägelbanan

19:04 13 Apr 2014

Det har skapats en moshpit. Man får passa sig, om man har krånglat sig fram längst fram till scenen. Där står Yung Gud, som är kvällens support och utan tvekan en av landets bästa producenter, och hoppar tillsammans med kompisar och stans. Dragkedjorna från deras ryggsäckar piskar till alla som kommer lite för nära och det hela ser väldigt vingligt ut, som om alla hoppare drabbats av växtvärk. 

Cashmere Cat, som inte förstår vad det är för Waka Flocka-grej som sker nedanför scenen på Kägelbanan i fredags, är den norska 25-åringen som verkar ha hittat det perfekta receptet på vad den här publiken vill ha. Inte bara den här publiken faktiskt, efter spelningen ska han ha spelat upp snuttar av låtar som han ska släppa i maskopi med några av världens största rappare. 

Kvällens set är ett diffust och gränslöst blandade av genrer och bpm men slutar aldrig att vara poppigt, liksom blippigt. Även om undertiteln för hela kvällen får vara europeisk jersey club, som Malin Wester kallar det, handlar det hela tiden om något mycket enklare: ett bekymmerslöst publikfrieri. Ludacris-samarbetet Party Girls (som CC gjort tillsammans med sin favvo Jeremih och Wiz Khalifa) sätts på och golvet börjar sjunga med till Aqua-samplingen. Cashmere Cat spelar luftiga pianoljud och gör hård r'n'b av Spice Girls, reaktionen blir precisom man tror. 

Ett tag känns det nästan för kalkylerande. Det klart att han vet vad som kommer hända när han låter hela Drunk in Love gå mot slutet, nästan helt orörd. En kill-dj som älskar ledsna pianoslingor, den bredaste av r'n'b:n och Hello Kitty, det bara funkar. Att han länge inte visade sitt ansikte och - hemska tanke - vilket kön han identifierade sig med, har nog hjälpt den här hypen något enormt. Men nu vet vi att alla mysiga r'n'b-edits tillhör en kille, en kille som gillar bilder på fluffiga djur och som tryggt kan fortsätta med att blanda hård Baltimore och rätt ful rap med ljud som låter som de tillhör den gulligaste av alla pokemons.

Därför är det något som är så himla kul med Yung Gud-moshpiten. När två av internets mest omhuldade och ryggdunkade dj:s och producenter av en genre som gör att klubbkultur fortfarande kan kallas modern, plötsligt inte förstår varandra på dansgolvet. Men ingen av killarna verkar särskilt bekymrade. Varför skulle de vara det, det är inte längre bara internetarenorna utan också biljettförsäljningen som är deras nu.

Stad: 
Kategori: