Illustration: Magdalena Piehl
Introversion betraktades likt homosexualitet som ett mentalt hälsoproblem av WHO ända fram till sent nittiotal, samtidigt som forskning länge bevisat motsatsen. Vi har tittat närmare på personlighetstyperna introversion/extroversion och hur de kan hänga ihop med att unga svenskar mår psykiskt sämre än någonsin.
En kall marskväll år 1975 samlas 30 tekniker i ett garage i Menolo Park, Kalifornien. Målet: Att göra datorer tillgängliga för allmänheten, en till synes omöjlig uppgift i en tid då datorer var nyckfulla maskiner stora som stadsjeepar. De lämnar garagedörren öppen.
In går en osäker 24-åring med stripigt hår och allvarlig blick. Han slår sig ner i bakgrunden och lyssnar försynt när de andra diskuterar en ny mikrodator, Altair 8800. Han heter Stephen Wozniak och får rysningar av att höra om Altair. Han har varit besatt av elektronik sedan treårsåldern och känner sig mer exalterad än någonsin av att vara omgiven av själsfränder.
Inte för att han pratar med någon under det första mötet – han är för blyg för det. Men väl hemma tar han fram den första ritningen av en person-dator. Efter tre månader bygger han en prototyp, och tio månader senare grundar han och Steve Jobs Apple Computer tillsammans.
Wozniak beskriver kvällen som den viktigaste i hans liv och en början till datorrevolutionen. Så om du skulle vilja återskapa förutsättningarna för att uppfinna något revolutionerande, skulle du troligtvis väga in betydelsen av mötet med de likasinnade teknikerna. Du skulle kanske även dra slutsatsen att Wozniaks bedrift var ett lysande exempel på ett samarbetsinriktat förhållningsätt till kreativitet, samt att innovation uppstår i möte med andra. Och då skulle du också vara helt fel ute.
Historien ovan återberättas i Susans Cains bok Tyst. Efter att hon grundligt gått igenom Wozniaks arbetsprocess slås hon av en oförneklig slutsats: Wozniaks innovation skapades i ensamhet. Men innan du skärmar av dig från omvärlden bör du ha en sak klar: Rådet berör bara dig som är introvert.
”Men en introvert person är väl en blyg, lite halvkonstig kuf som ofta är rätt trist?”, kanske du tänker nu. Eller så googlar du och märker att ordet ”introvert” leder till artiklar om Anders Behring Breivik och andra massmördare, medan ”extrovert” tar dig till arbetsrelaterade platsannonser.
En introvert person målas inte sällan upp i media som sinnessjuk, Stig Helmer eller gitarrister med ryggen vänd mot publiken. Att introversion är ett biologiskt personlighetsdrag cirka 30 procent av världens befolkning har, ofta omedvetet på grund av västvärldens idealisering av extroversion, står ofta i skuggan av en fördom.
Forskning om personlighetstyperna går tillbaka till trettiotalet, och idag kan en närapå enig forskarkår ställa sig bakom fakta att skillnaden mellan intro- och extroversion beror på hur hjärnan reagerar på belöningshormonet dopamin. Björn Hillström är legitimerad psykolog och har sedan nittiotalet forskat om människors personlighet.
– Neuroforskare har med hjälp av magnetröntgen kunnat se att extroverta och introverta hjärnor bearbetar information på olika sätt, förklarar han. Den extroverta stimuleras av mer intryck, ett högre dopaminpåslag, för att må bra och därmed lösa uppgifter på bästa sätt, medan den introverta är mest effektiv vid lägre stimulans.
När Steve Wozniak i ensamhet uppfann persondatorn berodde det inte på blyghet, utan på att han arbetar bäst utan yttre intryck. Blyghet bottnar i rädsla för att bli avvisad eller förödmjukad av andra. Om du är blyg upplever du en tröskel när du går in i ett rum med mycket folk men blir bekvämare ju längre tid som går, men om du är introvert går du ut för att du blir för trött. Introversion innebär snarare att man trivs bäst i miljöer som inte är överstimulerande, vilket lätt kan misstolkas.
– Med ett gäng extroverta personligheter i möte får den introverta ofta svårt att flika in, eftersom situationen genererar ett högt dopaminpåslag. Och då kan fördomen bli att personen är blyg, inte hänger med, är dryg eller rent av lite dum, fortsätter Björn Hillström.
Medan den extroverta hjärnan hämtar energi och stimuleras av yttre intryck som exempelvis gruppmöten, grupparbeten, mingel och muntliga presentationer, kommer den introverta på idéerna i ensamhet efter mötet, behöver mer tid att ladda inför en muntlig presentation och uppskattar någon form av ensamhet efter en stor tillställning.
Linus Jonkman har skrivit boken Introvert – Den tysta revolutionen, som tilldelades priset Årets HR-bok 2013.
– Förenklat kan man jämföra introversion med en laptop, säger han. När batteriet är laddat kan man göra vad som helst, men när det är slut måste det laddas i en situation som inte genererar intryck. Introverta människor försörjer sig själv med energi medan extroverta måste hämta den från aktiviteter.
Linus Jonkman är själv introvert, men har i sitt yrke utvecklat en stor social kompetens, utan att egentligen få ut så mycket av den.
– Introversion styr inte hur du beter dig i en social situation, utan hur du upplever den, säger Linus Jonkman. Jag föreläser mycket inför många, går ofta på företagsevents och har ett rikt socialt liv, men jag känner mig alltid helt urlakad efteråt. På fritiden läser jag exempelvis hellre en bok hemma, eller umgås med en vän i taget.
Energihämtningen i stillhet betyder inte att introverta ogillar sociala tillställningar, eller är blyga utan det kan vara precis tvärt om. Men dopaminpåslaget som genereras i gruppsituationer gör att den introverta känner trötthet. I möte med en extrovert person på ett kafé har den introverta fullt upp med att koncentrera sig på vad personen säger, medan den extroverta uppfattar både vad som sägs, samt vad som händer runt omkring.
– Det handlar om hur du processar information, fortsätter Linus Jonkman. När du är introvert processar du i större utsträckning en sak i taget, det tar längre tid men du har ofta en mer komplett analys när du är klar. Det gör att noggrannhet är en typisk egenskap för introverta. Medan en extrovert är bättre på att veta snabbt vad de tycker, men har större chans att ändra uppfattning efteråt.
– Naturligtvis har alla egenskaper från båda personlighetsdragen, men vi föds antingen extroverta eller introverta, säger Björn Hillström. Miljön och vår egen vilja påverkar vilka sidor vi utvecklar, vilket gör att få bejakar sin introversion, eftersom vi lever i en extrovert norm.
”Disciplin och lojalitet” – de två viktigaste egenskaperna fyrtiotalets mödrar önskade sina nyfödda barn. Jean M. Twenge är doktor i psykologi och har skrivit boken Generation Me, där hon bland annat tittat närmare på vad nyblivna mammor värderar hos sina barn.
Tiden innan femtiotalet, då kollektivism värderades högt, var den tystlåtna arbetshästen samhällshjälten. Idag toppar istället ”barn ska lära sig att säga ifrån och stå för sina åsikter”-listan över önskade karaktärsdrag följt av ”de ska följa sin inre röst och sikta högt”. I svensk skolas läroplan för grundskolan står idag ”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”.
– Barn idag blir tidigt skolade i att de förväntas ta plats och att det meningsfullaste arbetet ska göras i grupp, säger Linus Jonkman. Skolan har börjat forma en människotyp, och ifall man inte passar in betraktas man som avvikande.
Han menar att det finns något under den peppiga, entreprenöriella ytan som är betydligt obehagligare: Ett budskap till dagens unga att den lyckade eleven måste vässa armbågarna för att nå framgång.
Enligt Mensa, föreningen för människor med högt IQ, är en majoritet av deras medlemmar introverta. Det betyder inte att introverta är intelligentare utan kan bero på att introverta har lättare att fördjupa sig i komplexa ämnen utan att känna understimulans.
– När hjärnan fotograferats har det bevisats att den extroverta studenten behöver fler mikropauser, förklarar Björn Hillström. En kort kafferast ökar till exempel dopaminet i hjärnan. Den introverta studenten kan däremot jobba på utan behov av dopaminpåslag.
Innan femtiotalet, före individualismen tog ett större grepp om västvärlden, var mansidealet en bredbent John Wayne – en stor, stark, vit man som höll käften. Greta Garbos citat ”I want to be left alone” skulle kunna vara slogan för en tid då skolan bestod av individuella bänkar, skriftliga prov och auktoritära lärare.
Ana Udovic är journalist och författare till boken Generation Ego, och skrev även artikeln ”När egot tar examen”, den mest delade på DN:s webb år 2012.
– Jag såg en skämtteckning, berättar hon. ”Kan du förklara dessa dåliga betyg!?” frågar den ilskna föräldern sitt barn i den första rutan. Året är 1969. I nästa ruta, år 2009, gapar föräldern exakt samma sak – men den här gången är det läraren föräldern skriker åt. Det skrämmande är allvaret bakom skämtet.
I Jean M. Twenges långtidsstudier finns ett intressant exempel: På fyrtiotalet ansåg sig 20–30 procent av alla collegestudenter ”vara bland de 10 procent som presterar bäst i min grupp”. På 1990-talet instämde 70 procent.
– I en något tillyxad bild av utvecklingen sedan efterkrigstiden har fokus flyttats från produktion för det allmännas bästa (som byggandet av ett välfärdssamhälle) till konsumtion och konstruktion av det egna jaget, säger Ana Udovic. Det uppmuntras av samhället, inte minst via skolan. Den senaste uppgiften, att lära barnen entreprenörskap och forma en driven, kreativ, utåtriktad människotyp är verkligen inget som passar alla.
Tillbaka till Jean M. Twenges långtidsstudier: ”Tillvaron innebär mycket stress för mig” är ett påstående fyra gånger flera amerikanska ungdomar står bakom idag jämfört med femtiotalets ungdomar. Faktum är att den ”normala” amerikanska tonåringen är lika stressad som de tonåringar som gick i terapi på femtiotalet.
Situationen i Sverige är inte helt olik. Unga vuxna mår psykiskt sämre än någonsin. Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport visar att kvinnor i åldern 16–24 år är den grupp i samhället som lider mest av ängslan, oro och ångest (30 procent). I slutet av åttiotalet led endast åtta–nio procent av symtomen. För män har den psykiska ohälsan också ökat, men är något lägre.
– En vanlig anledning till att ungdomar söker sig till BUP är stress, säger Ana Udovic. För vissa känns många krav helt oöverstigliga. De som inte känner att de kan bygga sin personlighet kring sitt sociala nätverk, vara duktiga i skolan och samtidigt ha ett företag som säljer färgglada strumpor på fritiden känner sig helt körda. Trots att de har andra fördelar som kanske inte värderas lika högt.
I en tid då vi mäter vårt utseende i antal Tinder-likes, närapå dyrkar hypersociala personer och läser tidningar med titlar bestående av en persons namn kan den som inte trivs i rampljuset lätt känna oro. Vi ska ogenerat sälja in oss själv på såväl intervjuer som i sociala medier. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten skyhög.
– Ännu svårare blir det för den som nyligen kommit till Sverige, säger Linus Jonkman. Hur ska den kunna mäta sig med någon som har odlat sitt nätverk sedan gymnasiet?
Ordet ”mångfald” har aldrig varit hetare i arbetsrelaterade sammanhang, men samtidigt, menar Linus Jonkman, behöver vare sig kön, etnicitet eller ålder säga något om hur du arbetar. Det gör däremot din personlighetstyp, vilket både skola och arbetsplatser borde ta hänsyn till.
– Dopaminpåslaget gör att extroverta ofta är mer stresståliga och presterar bra spontant. En stereotyp introvert är noggrannare, fokuserande och mer reflekterande än en extrovert. Så gott som alla arbetsplatser gynnas av en blandning.
Steve Wozniak går så långt i sina memoarer som att säga detta till unga som vill skapa innovation: ”Du har bäst förutsättningar att utveckla revolutionerade produkter och tekniker om du arbetar på egen hand. Inte i grupp. Inte i team.”
– Rådet gäller inte alla. Det viktigaste är att du själv vet hur du fungerar bäst, och vågar ta hänsyn till det, säger Linus Jonkman. Om någon kallar mig introvert idag säger jag bara ”tack”.
Typiskt för introverta
• Mer tålmodiga vid problemlösning.
• Konstnärligt kreativa.
• Gillar inte grupparbeten, föredrar självständigt arbete.
• Hyperfokus. Har lätt att fastna vid en uppgift under långa perioder utan paus.
• Dras till extroverta i relationer.
• Bra långtidsminne.
• Tålmodiga. Upplever inte tristess i ensamhet.
• Behöver hämta energi i stillhet.
Typiskt för extroverta
• Associerar snabbt och har lättare att koncentrera sig på fler saker samtidigt.
• Blir lätt rastlösa i ensamhet. Har ett behov av att aktiveras genom yttre händelser.
• Dras till nya situationer.
• Uppmärksammar. Har en hög närvaro i rummet.
• Snabb reaktionsförmåga. Har aktivt förhållningsätt till omgivningen. Finner ord och tankar snabbt.
• Dras till introverta i relationer.
• Får energi av sammanhang med många människor.
• Blir handlingskraftiga av stress. Kan växla mellan olika spår samtidigt.
• Okänsliga för störande ljud.
Källa: Susan Cain, Linus Jonkman.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 08, 2014.
