INTERVJU: "Det är någon slags skräckblandad förtjusning, alltihop" – Shima Niavarani inför kvällens Nöjesguiden-valvaka

Bild: Patrick Miller

Valdagen är här. Och med den Nöjesguidens valvaka – en magnifik prisgala som musikgästas av Asha Ali, Alina Devecerski, Mohammed Ali, och Shima Niavarani, förutom allt annat som händer under kvällen, från 19.30 i TV4 Play.

Vi kontaktade stjärnan Shima Niavarani, som ikväll alltså kommer att synas (och höras!) i livesändningen, för att kolla läget inför kvällen.

Varför tackade du ja till att spela på valvakan?
– Okej, hur ska jag kunna svara på denna fråga utan att läcka ut allt för mycket av den inneboende kärlek jag har för er? Jag ger det ett försök: det känns helt rätt att Nöjesguiden har en valvaka, tycker ni har en framtoning och profil som underbygger ett antirasistiskt och feministiskt ideal och genomsyrar era texter och innehåll. Eftersom ni täcker kultur och nöjesliv, sfärer som bygger på sammanhang, kapital och socialt tillträde – och som gör att folk ibland känner sig missrepresenterade – så betyder det mycket att ni trycker på vissa sociala frågor när ni täcker in dessa ämnen.
Jag började min karriär för tio år med slå näven i bordet hårt för min världssyn, en udda fågel i mitt sammanhang som jag var, och nu är jag lite bortom att ta alla fajter. Jag gör mig själv helt enkelt till ett förkroppsligande av allt det jag fantiserar om i världen. Herregud, det är ett avgörande val i år på många sätt, jag trycker min hatt mot bröstet och tömmer pluntan.

Ser du fram emot valet? Eller är du mest rädd?
– Jag kommer att vara besviken så länge vi har ett rasistiskt parti i riksdagen, men jag hoppas de mister sin vågmästarroll. Dessutom är det spännande att se vilken regering vi får. Det är någon slags skräckblandad förtjusning, alltihop.

Hur viktig är musiken för att nå ut med sitt budskap? I förhållande till, säg, teatern?
– Inom teater och film kan man fånga ett helt liv, omfatta ämnen intellektuellt, visa bilder för att folk ska förstå och bli vittnen. Musiken däremot har den stora kraften att den kan bygga ett bo i ens hjärta med en endaste harmoni, och vilja få folk att förändra allt. I slutändan handlar det om vad du fick folk att känna, inte vad du sa, och den makten har alla konstformer.

Har du röstat än?
– Ja, jag gick ner efter föreställningen Candida som jag spelar, med sekelskifteshåret ännu oförstört, och förtidsröstade på Kulturhuset Stadsteatern.

Har du planerat något särskilt inför ditt framträdande?
– Ja, jag ska sjunga en låt jag komponerat som heter Shimmy Shimmy Shimmy Shine. Det är en låt jag skrev för att hedra mina föräldrar, till deras ära. De fick höra den första gången nu när jag gjorde den som mitt extranummer i Allsång på Skansen i år. 1989 satte min pappa ett illegalt pass i min hand och sa "du heter inte Shima Niavarani längre". Vi skulle fly och jag fick ett nytt namn, som jag inte lystrade till så jag blev kallad Shimmy. Refrängen går såhär: "Shimmy Shimmy Shimmy Shine, the year was 1989, all of a sudden we go west and put the mourning to a rest. Now listen now, little child, it's time to cut the ends, go pack your bags and tell all your friends that Shimmy Shimmy Shimmy Shine will have to say goodbye".
Den ska jag framföra i en specialversion med enbart min violinist Mirjam. Vi har aldrig gjort den så förut. Men jag fastnade på Youtube för sångare med enbart fiolackompanjemang och skapade ett sånt arr. Hoppas vi klarar det.

Dagens schema för samtliga: först rösta, sedan avnjuta Nöjesguidens valvaka. Här och på TV4 Play.