"I love you Gram"

17:20 26 Jul 2006
När Gram Parsons pappa tog livet av sig lämnade han efter sig ett avskedsbrev. "I love you Gram" var dess fullständiga text. Att han utöver sin 12-årige son också hade en fru (som strax därpå söp ihjäl sig) och en dotter glömde han i hastigheten bort. Men man behöver inte vara hans förälder för att älska Gram Parsons. Här är fem skäl: 1. [B]Gram Parsons betydelse som förebild[/B] Countryrock uppfanns av Gram Parsons. Först ledde han The Byrds in i countryfördärvet, och sedan gick han modigt på egen hand till samma plats. När Deportees nya skiva släpps om en månad kommer vi att kunna följa de spår deras musik har lämnat hela vägen genom altcountryträsket direkt till Gram Parsons. Det var Gram Parsons som lärde Keith Richards att spela country. Det ledde till [I]Country Honk[/I], och sedan till att Gram Parsons blev utkastad både ur sitt eget Flying Burrito Brothers och från The Rolling Stones franska Chateau för bristande fokus, för yvigt leverne och för dåligt inflytande. 2. [B]Gods own singer[/B] Gram Parsons sånger och sätt att sjunga dem var så fantastiska att hippiesarna glömde bort att de utnämnt country till Djävulen. Själv kallade Gram Parsons sin musik för det då mer opportuna "cosmic american music" och hade både ett krucifix och ett marijuanablad broderat på sin Nudiekostym, men bara de flummigaste blombarn gick på den enkla. 3. [B]Emmylou Harris[/B] Chris Hillman tipsade Gram Parsons om den unga folksångerskan utan CV 1971, och dett dröjde inte länge innan paret insåg att de var skapade för varandra. Hör [I]We'll sweep out the ashes in the morning[/I] från Gram Parsons debut och [I]Love Hurts[/I] från uppföljaren - även om deras romans bara fanns i duetternas texter så hade deras röster tidernas lyckligaste äktenskap. Fortfarande är samarbetet med Gram Parsons ohotat främst i Emmylou Harris imponerande katalog - bara stödet på [I]The new soft shoe[/I] är tillräckligt för att frälsa världen. 4. [B]Två fantastiska soloskivor[/B] Den som vill undvika country måste hålla sig långt från Gram Parsons solodebut [I]GP[/I]. Egentligen handlar det där om stillsam pop, i de allra vackraste countryarrangemang man kan föreställa sig, med Elvis gitarrist James Burton i täten och resten av Elvis Las Vegas-band i allt annat än släptåg. [I]She[/I] är en pärla i en juvelbutik. Uppföljaren [I]Grievous Angel[/I] hann visserligen inte komma ut förrän han 26 år gammal överdoserat på morfin och sprit (hade inte redan Hank Williams visat att det var en dålig kombo?) och kilat runt hörnet. Samarbetet med Emmylou Harris hade mognat så att deras harmonier inte hittar värdiga jämförelser närmare än hos mästarna Everly Brothers och framför allt Louvin Brothers. Den som inte fäller en tår när Gram Parsons i [I]Brass buttons[/I] besjunger sin mors öde har inga känslor. 5. [B]The complete Reprise sessions[/B], Reprise/Warner. I en nyutgiven fin liten låda finns inte bara de båda soloskivorna, utan dessutom högvis med outtakes, radiogig och intervjufragment. Totalt 20 sällan eller aldrig hörda inspelningar är om inte Eldorado så nära nog, och en av årets bästa återutgåvor.
Stad: 
Kategori: